Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
HÄLSOVÄNNEN.
ibland, att Giacomo, som är mycket liflig och lekfull, slAr undan ritningen, om
han tycker, att den icke är riktigt bra. Men detta sker alla icke i någon elak
mening, utan endast på lek, ty båda bröderna äro mycket goda vänner med
hvarandra.
För jämförelses skull erinra vi om de på sin tid så ryktbara siamesiska
tvillingarna Eng och Chang, som år 1874 slutade sitt lif med ett par timmare
mellanrum, vid sextiotvå års ålder. De voro på långt när icke så mycket
sammanvuxna som bröderna Tocci; ett tjockt, köttigt ligament förenade nedre delen
af deras bröstben. De voro mycket intelligenta, samtalade gärna med besökande
och tycktes vara rätt belåtna med sin lott. Om emellertid nämnda
föreningsband endast hade bestått af muskelmassa, skulle det sannolikt icke varit omöjligt
att genom ett skickligt snitt skilja dem från hvarandra med bibehållande af bådas
lif. Möjligheten häraf diskuterades mycket under deras lifstid. Men vid
obduktionen efter döden befanns det, att en förlängning af bukhinnan förenade båda
underlifven med hvarandra. Man känner endast ett par fall, då under sådant
förhållande en bis-sektion strax efter födelsen har kunnat verkställas med
bibehållande af lifvet.
Ett annat intressant tvillingpar utgjorde de båda negrinnonia Millie och
Christina, födda 1851 i Syd-Carolina, kända under den något vilseledande
benämningen : »den tvåhöfdade näktergalen». De voro sammanvuxna vid korsryggen
och höfterna, således icke stort mera förenade än de siamesiska tvillingarna. De
hade fyra ben och kunde gå antingen endast med båda bakbenen eller ock på
alla fyra, såsom passgångare. Deras helsa var förträfflig, de voro alltid vid’ godt
lynne och de sjöngo gärna tillsammans, samt kunde äfven valsa med hvarandra.
Utan tvifvel voro deras inelfvor äfven sammanvuxna; men hvad nervsystemen
beträffar, voro, egendomligt nog, känselnerverna för benen gemensamma, så att
båda förnummo ett vidrörande, hvaremot rörelsenerverna voro så bestämdt
åtskilda, att den ena icke kunde åstadkomma någon rörelse af den andras lemmar.
Smärre meddelanden.
Hatskuranstalten för skrofolösa barn vid Styrsö har utsändt
redogörelse för verksamheten förlidet år. Däraf framgår, att anstalten, som är den
enda i sitt slag i vårt land, mottagit till vård under 3 till 13 veckor 23 barn i
åldern 2 till 16 år. Af dessa hafva 21 utskrifvits friska och 2 förbättrade. De
flesta hade under behandlingstiden ökats i vikt, några ända till 8 skålpund. —
Anstalten har haft i inkomster, 3,229 kr., hvaraf 773 kr. återstå till 1892.
Anstalten, som är helt och hållet stäld på att vara en välgörenhetsinrättning, har
till läkare d:r P. Silfverskiöld, hvilken äfven bragt anstalten till stånd.
Skottsår af moderna gevärsprojektiler. Detta ämne har i en
föreläsning i kirurgi afhandlats af prof. v. Bardeleben, som grundade sina uttalanden
på tvänne fall, som nyligen inträffat En i Berlin stående post hade nämligen
skjutit på en person, användande det nya tyska geväret, och hade projektilen
gått igenom knäleden. Den sårade behandlades antiseptiskt, och såret läktes utan
att knäledens rörelseförmåga tog någon skada. Sårkanalen hade varit ren och
rund i genomskärning; projektilen hade så godt som intet förändrat form vid
passerandet af knäleden. I det andra fallet förelåg ett rent köttsår. En i Berlin
stående post hade skjutit på en bullersam folkhop. Projektilen hade träflat ett
ungt fruntimmer i öfre delen af benet. Antiseptiskt förband anlades, och såret
kräfde ingen vidare behandling. Då förbandet efter någon tid borttogs, var det
unga fruntimret fullkomligt återstäldt.
Gift i våra boningsrum. Ur ett anförande af handelskemisten John
Landin vid Kemistsamfundets sammanträde den 21 dennes meddelas följande:
Af 9,632 prof å tapeter, mattor, väfnader m. m., som undersökts å
kemiskt-tekniska byrån från 1884 t. o. m. 1891, hade 58,b proc. varit fria och 41,3 proc.
arsenikhaltiga. Af dessa sist nämnda hade 42,2 proc. innehållit arsenik i sådan
mängd, att de varit i handeln förbjudna eller med sådana föremål likstälda. Af
hela antalet hade sålunda förbjudna eller därmed likstälda varit 17,4 proc. —
Aisenikhaltigast hade mattorna varit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
