Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELSOWNEN
TIDSKRIFT FÖR
ALLMÄN OCH ENSKILD HELSOYÅRD.
Årg. 1. UTGiFVAKE K:r 7.
1892. D:r E. W. WRETLIND. 1 April.
Fria i Skandinavien: 8 kr. 60 öre för helt, 1 kr. 50 öre för halft år.
Innehåll: Om nervsvaghetens förebyggande hos vårt folk. — Skodon
vid gikt. — Skolflickors nervösa arbetssätt — Alkoholismens förhållande till det
allmänna helsotillståndet af prof. Westergaard. — Mot sönderspruckna läppar.
— Mot elak andedräkt. — Bokanmälan: För magsjuka efter Wiel. — Smärre
meddelanden: Faran af stickade yllemössor; Farligt läskpapper; En hel familj
arsenikförgiftad; Död af åderlåtning; Död genom en afrifven finne; Sätt att göra
sig osårbar; Det elektriska ljusets inverkan på ögonen; Hög ålder; Frisk luft
inomhus; En billig och uppfriskande dryck; Sommarbehandling af snedhet. —
Breflåda. — Annonsbilaga.
Om nervsvaghetens förebyggande hos vårt folk
Yi ha i föregående uppsatser i denna tidskrift om
nervsjukdomar (borde egentligen heta hjärnans och gangliernas sjukdomar)
upplyst om den längesedan gjorda iakttagelsen, att ett nervsvagt
släkte föder nervsvaga barn, arbetsodugliga och mottagliga för
sinnessjukdomar. En stor procent af nu lefvande släkte, tillhörande
de »civiliserade» folken, hafva nervsvaghet och sinnessjukdomar
så att säga i blodet, både ärfd och förvärfd. De första allmänna
symptomerna yttra sig i stort sedt ofta såsom storhetsdrömmar
och i ett lif, som bestämmes af dithörande illusioner. Vi hafva
alltså att göra med en folksjukdom af farligaste slag, och nationers
existens kan bero på, om vi förmå göra oss till herrar och
mästare öfver dess grundorsaker. Vi hafva förr angifvit, hvad af
dessa orsaker är bekant, men mycket återstår ännu outforskadt, så
att vi i m&nget fall stå alldeles okunniga om den yttersta orsaken.
Att vi tro oss ana eller kunna framställa ytliga gissningar till
denna, är närmaste steget till, ja ofta just detsamma som
okunnighet och t o. m. farligare än denna, enär obevisade och såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
