Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
\
HELSOVÄNNEN.
147
Göteborgs renhållnings-system.
Frågan om bästa sättet att behandla latrinen, så att det
hygieniska och ekonomiska intresset förenas, är för städerna af stor vikt.
Då Göteborg härutinnan gått sin egen väg, torde en redogörelse för
anordningarne där kunna vara till vägledning för andra städer hös oss.
Vi införa därföre här en sådan redogörelse, hemtad ur en längre artikel
därom i Hygiea af prof. S. Almquist, som varit förste stadsläkare
i Gröteborg. Han skrifver därom följande:
Systemet har utvecklats i Göteborg tämligen oberoende af
förhållandena i andra städer och har blifvit något ganska säreget för
denna stad, Det är intet tunnsystem. Latrinen uppsamlas i gårdarne
i ofvan jord stående på järnräls gående träkistor. Latrinen med
åtföljande urin faller direkt ned från afträdet i den tätt derunder ställda
kistan. Intet spillvatten utslås i kistan, äfven pissoarerna ha sina
aflopp i gatudräneringen. Kistan ät lika lång som afträdet, därest
icke tvänne kistor användas. Kistan är tät, gjord af tjock plank
och tjärad. Dess underlag utgöres af cement, som lägges högre än
angränsande gårdsplan och sluttande utåt, för att vid regn eller
.spolning vatten ej skall bli stående under afträdet. Innan
renhållnings-styrelsens verksamhet utsträckts till största delen af staden, anträffades
mycket ofta afträden, i hvilkas lårar latrinen samlades utan
tillblandning. Där stod då en vällingstjock stinkande massa, som vid kistans
tömning spridde den mest vämjeliga lukt öfver hela gården. Numera
tillblandas släqkt kalk eller torfströ i nästan alla kistor inom staden.
Med tillblandningen i latrinkistorna afses dels att borttaga
stanken och dels att ge latrinen en lätthandterligare fast form. Kalken
spelar dessutom rolen af ett kraftigt desinfektionsmedel.
Tillblandningen göres af renhållningsstyrelsens folk hvarje dag, kistan tömmes
en gång i veckan. Yid båda dessa tillfallen utdrages kistan på rälsen.
Tillblandningsämnena förvaras i en täckt lår å gården och påfyllas
vid behof af styrelsens folk.
Så äro afträdena beskaffade i de fattigas gårdar; så se de också
ut i de förmögnares hus. I de sistnämnda tillkomma våningsklosetter
af en eller annan konstruktion, oftast af Marinos system. I dessa
brukas i allmänhet intet tillblandningsämne, de tömmas i gårdens
af-trädeskista genom hyresgästens, stundom genom husegarens försorg.
Renhållningens folk har icke något att göra uppe i våningarna eller
i husets trappor, deras arbete inskränker sig till gårdarne; detta är
af synnerlig fördel såväl för de hemtande som för husets innebyggare.
— Tunnor eller spänner utan latrinkista å gården begagnas i ett fåtal
hus; dessa hemtas af renhållningsstyrelsen enligt särskildt aftal med
husegaren.
Köksafskräden och sopor samlas i runda baljor rymmande högst
1 hektoliter, en eller flera i hvaije gård. De stå på en liten
cement-plan, som har lutning inemot midten, där undeijordiskt aflopp är
anbragt. Detta är föreskrifvet, för att marken under och invid baljan
ej skall nedsyras, och för att i baljan möjligen befintlig vätska skall
kunna utslås å planet före tömningen i hemtningsåkdonet Erfaren-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
