Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
HEL S O VÄNNEN.
af obehag och nedslagenhet, som kännetecknar själströtthet, härrör
alltså från, att den redan trötta hjärnan måste utsända än starkare
retning till nerverna för att framkalla en sammandragning i
musklerna. — Tröttheten ät af tvåfaldig art: central och periferisk.
Detta förklarar, hvarför efter en hjärnansträngning hvarje rörelse,
äfven den minsta, väcker en känsla hos oss af brist på kraft, och
hvaije motstånd, som skall öfvervinnas, kännes för oss besvärande.
Under sådana omständigheter drager en hvar sig för våldsamma
kroppsrörelser, emedan de äro försvagande; fäktöfningar, gymnastik
eller hvilka andra muskelansträngningar som helst försämra hans
tillstånd. Därför är det — enligt Mosso — en fysiologisk villfarelse, då
man afbryter)- barnens skoltirhmar genom gymnastik i afsikt att
där-genom minska hjärnans trötthet. — För att återställa organismens
genom tankearbete försvagade krafter, gifves intet annat medel än
stillasittande och hvila. Tvingas nervsystemet till
muskelansträngning, så finna vi musklerna mindre arbetsdugliga, och vi lägga till
hjärnansträngningen ännu en ansträngning, som är af liknande slag
och lika mycket skadar nervsystemet. För krafternas återställande är
det alltså bäst att hålla sig stilla och förströ sig, resp. att låta
skolbarnen leka och tumla om i fri ren luft.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
