Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
HEL S O VÄNNEN.
rent vatten. 1831 erhöll Pmessnitz rättighet att upprätta en
badanstalt, i hvilken han dock endast ägde att lemna »kroppslig rening
och upptaga gäster». Emellertid utsände österrikiska regeringen en
läkare, baron Türkheim, till Gräfenberg för att studera förhållandena
där. Denna upplysta, intelligenta och fördomsfria man afgaf en högst
gynnsam rapport öfver sina iakttagelser p& platsen, hvilket hade till
följd en kejserlig tillåtelse for Priessnitz att verka såsom badläkare.
Under det han år 1829 hade 29 patienter, uppgick antalet kurgäster
1839 till 1,780. Omkring 36 tusen personer från Europa, Asien,
och Amerika behandlades under loppet af 20 år af Priessnitz
antihgen såsom kurgäster i Gräfenberg, eller därigenom att P. meddelade
dem råd.
Priessnitz arbetade rastlöst, gick enkel och stilla sin väg fram
och lät i ordets fullaste bemärkelse sin kur tala för sig själf. Ett
så kollosalt arbete, som han utvecklade, måste naturligtvis taga på
äfven den starkastes krafter. År 1847 öfverfölls han på grund af
öfveransträngning af ett slaganfall. Revolutionshändelserna 1848—49
giorde honom mycket nedstämd. År 1851 afled han den 28 november.
Dödsorsaken var lefverskrumpning med vattusot.
Underligt nog äro de källor, som man i biografiska verk har
att tillgå om Priessnitz, mycket knapphändiga, hvarför det ej är lätt
att bilda sig en noggrann föreställning om hans karaktär och person
i allmänhet. Emellertid berättas om honom, att han uträttat förvånande
saker, när det gällde att ställa en siukdoms diagnos. Efter att hafva
hört den sjuke berätta symptomerna af sin sjukdom, och hvilka
behandlingssätt " han undergått, kunde Prtessnitz vanligen inom några
minuter angifva den sjukdom, hvaraf patienten led, utan att
underkasta honom en längre undersökning, hvartill han naturligtvis för
öfrigt icke ägde förmåga. Och det märkvärdiga var, att han oftast, som
man säger, slog hufvudet på spiken. Hans minne var så starkt, att
han af ett tusen sjuka, hvilka han på en gång skötte, kunde
ihågkomma, hvilken sjukdom hvar och en hade och hvad han hade ordinerat.
Han efterlemnade vid sin död en förmögenhet af 8 till 10 millioner
gulden. Hans karaktär skildras olika af olika biografer, och ej
underligt, ty om någon har fått gå igenom ondt rykte och godt rykte,
har det varit Prjessnitz. Af sina anhängare upphöjdes han till skyarne,
af sina motståndare nedsvärtades han såsom en charlatan m. m.,
hvarför det ej torde hafva varit lätt för hans samtida att fullt opartistk
bedöma honom. Såsom ett litet exempel på, huru motsatta omdömen
finnas om honom, vill jag här anföra tvänne. Paøel säger i Allgemeine
deutsche Biographie: »Priessnitz ägde inga goda karaktärsegenskaper.
Af några biografer skildras han såsom högmodig, själfvisk och girig».
Würzbach åter, yttrar i Biographisches Lexicon des Kaiserthums
Oester-reichs: »Baron Türkheim säger sig hafva funnit Priessnitz anspråkslös,
aldrig prålande, alltid beredvillig att lemna hjälp åt de sjuka, outtröttlig,
dag och natt till hands, sträng och konsekvent i sina handlingar.
Oaktadt de sorgfälligaste efterforskningar har jag icke kunnat finna
ett enda faktum på grund af hvilket egennyttiga bevekelsegrunder
kunnat tillvitas honom».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
