Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEL 8 O VÄNNEN.
209
i den andra citater efter åtskilliga kända läkare i vårt land och andra
länder, samt i den tredje åtskilliga reflexioner om dårskapen i
rusdryckernas bruk, utgående från en anekdot om konung Cyrus.
Denna traktat egnar sig mycket bra till utdelning såsom
folkskrift och’förtjänar såsom sådan stor spridning.
NykterhetsMMioteket, utgifvet af Wilh. Sköld, Östersund.
Detta bibliotek, hvaraf första häftet blifvit oss tillsändt, skall
utkomma med 2 häfteD i månaden à 25 öre. Postprenumeration kan
också ske med 2,50 kr. från 1 Juli till årets slut. — Detta bibliotek
skall innehålla de bästa utländska och svenska författares arbeten,
vetenskapliga och skönliterära. Början göres med W. J. Laceys, i
England prisbelönta arbete: Helnykterhetens grunder, som kommer
att omfatta omkring nio häften. Därefter följer berättelsen
"Demonen" af den engelska författaren Walter Besant (cirka fem häften).
Bakterierna i natur-smör och margarin.
Frans Lasar har vid hygieniska institutet i München gjort
bakteriologiska studier öfver mjölk och smör. D:r L. undersökte
både äkta och konstgjort smör på dess bakterier både till deras arter
och mängd. Han fann då i naturligt smör 10—20 millioner bakterier
på 1 gram, medan i samma mängd Emmethaler-ost fanns blott 850
tusen och i hemgjord ost 5 1/2 millioner. Genom afkylning under
14 dagar minskades bakterierna i smöret med en tredjedel; stark
saltning minskade dem äfven.
Margarin-smör hade däremot blott 750 tusen bakterier på 1 gram,
alltså blott en femtedel så många som det naturliga smöret. Afkylning
under 14 dagar och stark saltning kunde dock icke heller här utrota
bakterierna.
Smärre meddelanden.
Om skolbadens nytta heter det i öfverstyrelsens för Stockholms
folkskolor berättelse för 1891, det första år, under hvilket sådana bad varit införda
i hufvudstaden, sålunda:
Man har efter införandet af badning i skolan icke kunnat undgå att hos
barnen iakttaga en större benägenhet att, sedan de en gång blifvit riktigt rena,
fortfarande hålla sig renare och snyggare än förut. En märkbar förändring har
ock iakttagits med afseende på barnens underplagg; dessa ha efter hvarje
badning tett sig i ett bättre skick. Till en böljan gjorde ett och annat barn
svårigheter, då det skulle deltaga i badningen, och anhöll att få vänta till en följande
dag, emedan modem ej haft tid att till den bestämda dagen afhjälpa bristerna
i utrustningen. Dessa svårigheter upphörde emellertid snart nog. Den större
snygghet, som iakttagits i fråga om underplaggen, har förmodligen ej ringa del
i den omständigheten, att luften, enligt mången lärares utsago, i skolsalarne
blifvit ej obetydligt förbättrad.
Botande af stamning. En fransk läkare, professor Berquand, har
anländt till Stockholm för att gifva prof på sin metod för botande af stamning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
