- Project Runeberg -  Helsovännen / Hälsovännen / Årg. 7, 1892 /
212

(1886-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1

212 , HELSOVÄNNEN.

för handen, lätt måste uppstå, så snart ett lämpligt ämne finnes.
Detta utgöres i de, flesta fall af stockad afsöndring, stundom äfven
af död väfnad. Arten och graden af den dåliga andedräkten kunna
vara ganska olika, så att ett öfvad t luktsinne redan härigenom
med en viss säkerhet kan bedöma, från hvilken sjukdom den leder
sitt ursprung.

En fadd, något äcklig andedräkt iakttages stundom hds
skrofu-lösa barn med gammal snufva. Föräldrarnes uppmärksamhet väckes
vanligen genom den obehagliga lukten af de begagnade näsdukarna.
Yid undersökning af näshålan finner man stockadt, varblandadt,
illaluktande slem i någon genom förtjockning af slemhinnan förträngd
passage mest i undre näsgången. Yid synnerligt vidrig
andedräkt påträffas oftast i näsan, nässvalget, luftstrupen eller luftröret
de för den stinkande snufvan (ozæna) karaktäristiska förändringarna.
Slemhinnan är till större delen betäckt af halft intorkade grönaktiga
eller hvitgrå slemmassor. Slemmet är segt och hastigt torkande,
hvarföre det icke han genom snytning eller hosta på vanligt sätt
undanskaffas. Efter dess bortskaffande iakttages en betydlig
skrump-ning af slemhinnan med närmast underliggande delar.

Mindre ofta öfvergår sjukdomen på luftstrupen och luftröret,
men kan, sedan den en gån g angripit dessa delar, där envist
fortfara, äfven sedan näsan och svalget genom behandling förbättrats.
Slemmet från öfre delen af luftstrupen kan oftast lätt nog genom
hoststötar aflägsnas, men under stämmbanden och i luftröret hopa
sig slemskorpor, som meddela stanken åt utandningsluften. Det
illa luktande ämnet ligger vid denna sjukdom i slemmet, efter
hvars fullständiga bortskaffande den elaka andedräkten försvinner.
Enligt undersökningar af ett par författare finnes i detta slem en
specifik mikrob, hvars invandring och förökning i stockadt nässlem
torde inleda sjukdomen. Denna är intensivast hos yngre patienter,
där slemhinnans förtvining ännu ej är så långt gången; hos äldre
patienter finner man ofta torra slemmassor och förtvining utan
stinkande andedräkt.

En äcklig, men något mindre frän andedräkt kan bero på
syfilis i näsan. — En ytterst vidrig stank observeras stundom hos
barn af dylika föräldrar.

En obehaglig, dock endast i patientens närhet märkbar lukt
förekommer vid varbildning i öfverkäkshålan, som tömmer sig genom
denna bihålas naturliga mynning i mellersta näsgången på samma
sida. Lukten, som liknar den vid tandbölder vanliga, är särdeles
plågsam för patienten, hvilkens lukt — i motsats till förhållandet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:54:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/halsovan/1892/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free