Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
HÄLSOVÄNNEN. ,
en mängd läkare för att fä del af deras erfarenheter, och har fått
300 svar, som förorda bicykeln ur sanitär synpunkt. De sjukdomar,
mot hvilka de förorda denna sport, äro hufvudsakligen följande: gikt,
reumatism, fettsot (korpulens), sockersjuka, hjärfr- och lungsjukdomar,
dålig matsmältning, bypökondri, nervrasteni och vissa former af
under-lifslidande.
Den fara, som åtskilliga trott vara vid bruk af bicykeln, då
hjärtfel finnas, anser.denne författare ogrundad, om bruket blott sker
med måtta.
Vincenz Priessnitz och hans anstalt Gräfenberg,
ett blad ur vattenläkekonstens historia.
(Föredrag hållet i Stockholms K. F. U, M. af d:r Henrik Bero.)
(Slut från sid. 203.)
Det skulle vara mycket kärt att efter personlig erfarenhet på
ort och ställe kunna lemna en skildring af, huru det en gång så
berömda Gräfenberg ser ut. Ty värr kan jag det ej, Gräfenberg står
ej på dagordningen bland berömda kurorter, dit läkare vallfärda för
att studera vattenbehandlingen i våra dagar. Dess egentliga rykte
har försvunnit med den mans, som grundade detsamma. Det är
nu blott en badort bland många andra; den behandling, som en gång
där utöfvades, har undergått så många förändringar, att den nu för
tiden vid våra kurorter brukliga blott företer föga likhet med den
ursprungliga Priessnitzska. Jag vill ej förneka, att dessa modifikationer
i en mängd fall varit framsteg, på samma gång som jag — jag är
frestad säga — fruktar, att orsakerna till den brist på verkliga
resultat, hvilken stundom gör sig gällande i den nutida
vattenbehandlingen, kanhända beror på, att en förvekligad tid af fruktan för
Priessnitz’ radikala stränghet och hårdhet i behandlingen allt för mycket
skattat åt tidsandans veklighet och maklighet. Vare härmed huru som
helst, låt oss göra ett besök vid Gräfenberganstalten på slutet af
1830-talet.
Jag äger bland mina böcker en liten brochyr, författad af
vattenläkaren, doktor Karl Mundk — »den tyske Lagberg» — en af
Priessnitz;’ ifrigaste lärjungar. På grund af hans anteckningar kunna
vi förstå, huru man för 56 år sedan framlefde sina dagar under
Priessnitz’ behandling. I Gräfenberg rådde den största enkelhet. Biografen
anmärker, att man där kunde iakttaga, »huru mycket vi förmå umbära
af våra konstlade behof». Man hade endast sörjt för det oumbärliga.
Priserna vid badanstalten voro ock billiga, omkring 9—10 kr. i
veckan för rum, kost och behandling, detta oaktadt att, enligt enstämmiga
vittnesbörd, badgästernas aptit vid Gräfenberg var ursinnig på grund
af det myckna svettandet, den myckna rörelsen samt vattendrickandet
Societeten var mycket brokig och ingalunda fattades där s. k. fint
folk. 1836 funnos t. ex. 17 grefliga personer, omkring 40
friherr-liga, 7 generaler m. fl. 1842 besöktes Gräfenberg af 35 läkare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
