Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
HEL SO VÄN NEN. 226
söka dels däri, att farsoten åtminstone vid början af hvaije epidemi
uppträder så mördande och med så hastigt förlopp af hvarje fall,
och dels däri att vetenskapen — trots upptäckten af kolerabacillen
— ännu är mycket på det oklara både med orsakerna till
sjukdomens spridning och med bjälpmedeln mot vare sig farsoten i sin
helhet eller det enskilda sjukdomsfallet.
Den, som bevittnat fall af häftig kolera, har därvid också
obestridligen fått minnen för hela lifvet. Ty när man sett en
sådan sjuk, är det, som om man aldrig förr sett en svårt insjuknad.
All annan sjukdom blir en obetydlighet i jämförelse med den
våldsamma förstörelse af organismen, som en häftig kolera-attack
medför. Sjukdomens hastiga och oförmodade utbrott, de våldsamma,
ostillbara uttömningarne, hvilka på några timmar förvandla en
frodig och blomstrande människa till en hopfallen, afmagrad,
likblek varelse med dödens kyla i lemmarne, medan ännu pulsarne
slå, den plågsamma krampen, som fortgår sedan det medvetna lifvet
redan flyktat, lifslågans långsamma utslocknande, så att man
omöjligen kan bestämma dödsminuten — allt detta gör ett
öfverväldigande, förskräckande intryck. Människan får erfara sin vanmakt
gentemot den osynliga fienden på ett sätt, som måste ingifva henne
icke blott skräck utan äfven förödmjukelse.
Man säger, att dödsprocenten i koleran kan uppgå till 50
procent, men det faktiska förhållandet är, att vid en epidemis
början uppgår dödligheten, då de fall af kolerin, som bero mera
på skrämsel än på smitta frånräknas, till inemot — 100 procent
Så våldsam är farsoten i sin begynnelse. Sedermera aftager dess
intensitet, och niot epidemiens slut finnar man många medel vara
verksamma, som vid dess början uträttade rakt ingenting. Men
hvad betyder nu detta annat än, att ett pålitligt läkemedel mot
koleran icke finnes.
Lika litet som botemedel ha vi några säkra preservativ mot
farsoten. Hvarken kopparplåtarne på bröstet, som brukades här
för 40 år sedan, eller spanjoren Ferrans vaccination, som lät mycket
tala om sig år 1885, hafva — lika litet som några andra
preservativ — hållit profvet. Nej, det enda preservativet är att icke
släppa in koleran i landet. Detta är dock lättare sagdt än gjordt.
Spärrningsåtgärder hafva mist förtroendet, men icke därför att de
äro i princip oriktiga, utan därföre att de oftast äro omöjliga att
fullständigt genomföra, åtminstone på fasta landet Man har
visserligen ingen anledning antaga, att kolera-smittan går genom
luften. Den sprides såsom de flesta andra smittor genom sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
