Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
HEL SO VÄNNEN.
alkohol ej kan vara skadligt. — Därefter följde en ling polemik af
talaren mot Binz, som vid ett tyskt naturforskaremöte i Wiesbaden
prisat alkoholens förträfflighet i medicinskt afseende. Binz ansåge,
att cirkulationen blir lifligare, andedräkten kraftigare efter intagande
af alkohol o. a. v. Till motsatt resultat hade likväl Jacksch kommit,
enligt sin erfarenhet angående barn. Dessutom kommer efter
stimula-tionsperioden alltid en nedsättning, som ju möjligen kunde öfverväga
stimulationen. Binz förordar alkohols användande vid stora
kraftförluster men medger dock, att den ej fär brukas vid nervösa tillstånd.
Talaren medgaf, att alkoholen i kroppen förbrännes och därigenom
alstrar värme, hvarigenom den vanliga ämnesförbrukningen i kroppen
minskas (så t ex. afsöndras mindre urinämne efter njutande af alkohol).
Men den däraf alstrade kraften kunde ju behöfva komma till godo
på de ställen, där den vore af nytta. Dessutom måste man komma
ihåg, att genom alkoholbruk utdunstningen ökas, hvaraf följer
tempera-turnedsättning. I vissa sjukdomar, såsom mjältbrand, kolera o. s. v.,
kan alkohol vara nyttig. Men att förorda densamma såsom
skyddsmedel, såsom senast skett med afseende på influensan, vore högst
skadligt, ty därigenom alstrades starkt missbruk. Talaren önskade,
att läkarne åtminstone skulle försöka sjukbehandling utan alkohol.
Vidare borde alltid alkohol gifvas såsom verkligt medikament, köpt
på apcteken, och ej såsom dietmedel (delvis efter patientens godtycke).
Slutligen borde den ges i ren form.
Præses, d:r Laache fr. Kristiania, anmodade dem, som ville
deltaga i diskussionen, att såvidt möjligt hålla sig till den rent
medicinska sidan af frågan. — Därefter begärdes ordet af
Professor Ribbing från Lund. Publiken öfverdrefve gärna nyttan
af de medel, som läkarre funnit gagneliga. Så öfverskattades i förra
århundradet värdet af bloduttömningar, såsom åderlåtningar o. s. v.
Likaså, då alkohol visat sig ofta vara nyttig, öfverdrifves nu bruket
däraf. Fruntimmer taga ofta stora doser konjak mot nervositet o. s. v.;
likaså förordades bruket af konjak i turisthandböcker, detta utan all
medicinsk grund. Läkarne böra dock ej därför upphöra med bruket
af alkohol såsom medicin. Såsom antispasmodium (medel mot kramp)
är alkohol utmärkt, och likaså kan ingen absolutist förneka dess
förträfflighet vid »barn-koleran». Äfven mot många infektiösa sjukdomar,
såsom difteri, är det ett det ypperligaste medel, men måste då tagas
redan från sjukdomens böljan. Om den verkar såsom gift för
bacillerna eller neutraliserar det af dessa alstrade giftet veta vi ej. Om
patienten ej vet, hvad han får, kan det ej skada att ge honom alkolu 1.
Men att använda densamma vid kroniska sjukdomar töre förkastligt.
•— Det är orimligt fordra, att den skall ges i ren form. Dels är det
ytterst svårt att få ren alkohol, dels kan man fordra smaklighet äfven
af läkemedlen. Med få ord: öfverdrifna föreställningar om alkoholens
nytta böra motarbetas, utan att läkaren förhindras att använda
densamma.
Kommunallæge Larsen från Köpenhamn framhöll att
»tempe-renz-hospitalen» ha en ganska stor och för nykterhetssträfvandena
mycket gynnsam statistik, men läkarne vore ovilliga att taga den-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
