Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246
HEL SO VÄNNEN.
Denna senare orsakliga lära var mycket i svang under forna tider
t. ex. under astrologiens blomstring, men hon fortlefver ännu både
bland allmänheten och en del läkare. Medicinens historia, äfven af
senare datum, är icke fattig på prof af dessa hugskott
Vill man förebygga ett lidande, så är al yttersta vikt att
göra skillnad mellan den verkliga och den tillfälliga eller
framkallande orsaken. Den förra har man att söka inom oss, den
senare utom oss.
Till de kanske mest omtalade sjukdomsorsakerna höra så
kallade förkylningar. Det ges dock en mängd sundt folk, hvilka
sällan eller aldrig träffas af förkylningssjukdomar, så framt de ej
för tillfället äro försvagade, t. ex. af omåttligt ätande eller drickande,
vistelse i oren luft o. s. v., eller på annat sätt gjort sig mottagliga
för dessa slags sjukdomar, hvilka träffa hufvudsakligen kroppens
slem- och senväfnader.
En blomstrande yngling eller flicka kan trots sin vackra
yta vara ganska svag. Man bevistar.en bal, färdas hem under
mer eller mindre ruskigt väder, sjuknar in i »katarral feber», och
man skyller på förkylning såsom den verkliga orsaken. Man talar
i dessa fall om den stora skillnaden mellan värmen inne och ute
och om faran af så hastig värmeväxling. Men det är dock en
alldaglig erfarenhet, att många tusen personer i vår nord
oupphörligen vintertiden utsätta sig för denna växling utan att »förkyla»
sig. Mången utsätter sig för än större värmeväxling under ett
finskt badstubad eller turkiskt bad utan att förkyla sig. — Att fall
förekomma, där man knappast kan uttala någon annan verklig
orsak än förkylning nekas ej, men i vanligaste fall bör orsaken
sökas i personens egen konstitution, vare sig medfödd eller
förvärfvad, d. v. s. i missvårdad kropp.
Väderleken göres oftare till en verklig sjukdomsorsak än den
förtjänar. Vårluften skylies för att orsaka lunginflammationer,
sommarens luft slår sig på underlif och nerver, septemberluften
gör diarréer, vintern alstrar lunginflammation, om han är torr,
luftrörskatarrer och reumatism, om han är våt Sålunda skulle
under hela året hvarje årstid framkalla olika grupper af
sjukdomar och människan själf vara alldeles oskyldig i denna sak.
Nej, det måste finnas mottaglighet eller disposition,
svaghetstillstånd, sjukdomsanlag för att de tillfällighetsorsaker, som väderleken
framkallar, skola kunna verka. Att nu söka förebygga de s. k.
förkylningssjukdomarnø på det vanliga sättet genom att motarbeta
eller undfly tillfällighetsorsaken måste alltid bli otillfredsställande,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
