Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEL 8 O VÄNNEN.
263
Då det icke gifves någon torr kolera, och då största delen
af kolerans symptomer kan — enligt förf. — förklaras genom
organismens uttorkning, hvilken i sin ordning beror på
tarmner-vernas, d. ä. tarmkärlens, förlamning, så blir hufvuduppgiften en
kraftigt retande inverkan på magnerven och det af denna nerv
be-herrskade kärlområdet. Och denna uppgift kan icke fyllas med något
bättre medel än köldretning och mekanisk gnidning af huden.
Behofvet af nervretning ifrån huden erkänna ock läkarne, då de
använda friktioner, senapsdegar m. m. dyl. Frågan är dock, om denna
nervretning skall åstadkommas genom köld och icke fastmera
genom hett vatten. Från teoretisk synpunkt kan en hastig men
intensiv värmeretning försvaras; genom en längre värme-inverkan
nedsättes dock blodkärlens spänstighet, försvagas hjärtverksamheten
och orsakas blott en blodstockning i huden. För denna åsikt
hemtar förf. stöd i uttalanden af åtskilliga andra förf. i olika länder,
hvilka alla funnit ihållande värme betänklig vid kolerans behandling.
»Genom användning af kallt vatten kan en mycket kraftig
retning af huden åstadkommas. Den vanliga invändningen, att
kroppsvärmen redan förut är djupt sjunken, har ett högst ensidigt
berättigande. Redan Mackenzie har nämligen påvisat, att till och
med i köld-stadiet kroppsvärmen är sjunkén blott på kroppsytan.
Temperaturmätning uti ändtarmen visar en värme 1 à 2° öfver
den normala. Güteebock och Öser’ fann en temperaturskillnad af
3,7° mellan axelhålan och ändtarmen. I detta sakförhållande ligger
en fullt rationel grund för användning af kallvattenbehandling.
En sådan försöktes också redan 1831 af en läkare Günther, som
på det kraftigaste rekommenderade densamma. Han har också haft
sina efterföljare, hvilka just i kolerans köldstadium användt köld i
form af frottering med is, kalla begjutningar,, kalla bad, duscher,
omslag, sittbad samt äfven invärtes is. Sådana efterföljare äro
Plagge, Romberg, Sachs, Heidenhahn, Wagner, Dietel, Niemeyer och
andra. Men äfven här återupprepas en vanlig sak i
vattenläkekonstens historia, nämligen att man blott i förtviflade fall tillgriper
vattenbehandlingen. Men om det oaktadt ofta räddning, alltid en
tydlig bättring kunnat erhållas och aldrig något ondt sports af
denna metod, så kan man ju ännu i dag underskrifva Gaxmajrds
och Gerardins berättelse till Medicinska akademien i Paris år 1832,
att man i det svåra köld- och kväfnings-stadiet af koleran icke har
något kraftigare medel än en stark köldretning».
»Rationel grund för medlet saknas ej heller. Retningen af
neverna, stegringen af hjärtats kraft, kärlens och väfnadernas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
