Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IIEL SO VÄNNEN.
265
att söka sanning och ej annat än sanning; att förkunna hvar och
en, hurudan hon är, och på hvilken väg man skall finna henne.»
(Jmf. Eira 1890 sid. 169).
Det får aldrig lemnas oanmärkt, hvilket ofantligt hinder
framskjutandet af apoteksväsendet lagt och troligen kommer att
lägga för orsaksforekning och verklig orsaksbehandling rörande våra
svåraste lidanden, hvilka i vår tid icke äro farsoter utan
urartnin-gar. De förra rycka bort ett fåtal individer; de senare fördärfva
hela folk. Liksom medeltidskyrkan genom sina praktfulla
byggnader och anstalter sökte dölja sin egen tomhet och ingifva
allmänheten tron, att endast hos henne vore lif att finna, så ha i alla
tider, och ej minst i våra dagar, våra utstofferade apotek på allt
sätt underhållit den öfvertron, att endast där funne den lidande bot
och helsans gåfva, trots att de svåraste förseelser mot lifvets lagar
dagligen göras. Härmed uttala vi naturligtvis ej någon dom öfver
apoteksinnehaf väre, men väl öfver medicinens målsmän och
förvaltande styrelser.
Den riktning inom medicinen, vi här påpekat, är ganska
gammal, ty redan Plato talar med någon ironi om »de goda ^Eskulapii
söner», hvilka måste anlitas mot följderna af allmänhetens
okunnighet och brist på rätt uppfostran. Under grekernas bättre dagar
ansågs det ock för en skam att insjukna af kolik, katarrer,
fett-buk och andra åkommor, härledande sig från omåttlighet, lättja
och otillräckliga kroppsöfningar.
Judarnes leviter hade en långt klarare uppfattning af
sjukdomsorsak och orsaksbehandling än våra dagars allmänhet Uti
deras uppfattning af sjukdom ingick helt enkelt den biologiska
frågan: har. den sjuke eller hans förfäder öfverträdt de för lifvet
gällande gudomliga naturlagarne, eftersom han är sjuk? Frågan
innehåller på samma gång ett svar, som i noggrannhet icke öfverträffas
af de svar på frågan: »hvad är sjukdom och sjukdomsorsak», som
de medicinska skolorna gifvit och gifva.
Det är likväl först under senare årtionden, som denna
riktning, hvilken med goda skäl kallar sig »den medicinska
protestantismen*, emedan hon söker emancipera allmänheten från den
legitima sjukvårdens förtryckande öfvertro på dennes allenastående
makt mot sjukdomslidande, tagit en mera bestämd form och
före-trädts af framstående läkare. Väckelsen var redan grundlagd af
lekmän, då på böljan af 1840-talet den s. k. fysiologiska
medicinska skolan grundlades, hvilken tog till uppgift att ställa
sjukdomsbehandlingen på fullt vetenskaplig bas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
