Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306
1
HEL SO VÄNNEN.
icke öfverallt de oundvikliga spottlådorna, skulle man väl knappast
minnas de så mycket omskrikna lungsotsbacillerna.
Kl. 2 låter luren åter höra sina toner, förkunnade att middagen
är färdig och hungriga skaror taga plats vid de långa borden i
matsalarna, där allt går anmärkningsvärdt lugnt tillväga och där
konversationen icke är mindre liflig for att den föres med dämpade röster.
Maten är ganska god, om än något enformig; den som har dietkort,
för kostnadsfritt utbyta för honom otjänliga rätter mot lämpligare.
Aptiten brukar ,i allmänhet vara frisk, de fleste öka duktigt i vikt.
Mellan målen drickas försvarliga kvantiteter mjölk; många säga sig
kunna äta hela dagen häruppe.
Eftermiddagarne begagnas gärna till längre utflykter i vagn eller
af starkare individer till fots. Det finns en mängd vackra utsikter,
»kollar» och »tjern» att begifva sig till. Vill man däremot vara i lugn,
går man till den härliga granskogen, där man antingen ligger ensam
i sin hängmatta eller sällar sig till något kotteri, som slagit sig ner
på en af de många trefliga sittplatserna. Dessutom kan man roa sig
med krocket, boccia, kägelspel ja, till och med med Lawn tennis,
om man har vederbörligt tillstånd att anstränga sig därmed.
Klockan 1/2 8 samlas man till kvällsvarden, hvilken alldeles
liknar frukosten, utom att det alltid serveras gröt och ganska ofta
någon varm rätt Sedan »smågår» man eller sitter på verandorna och
pratar. Eller också trotsar man alla förnuftiga råd och går upp i
salongen, där man i en af de bekväma ländstolarne framför brasan,
som sprakar i den öppna spiseln, med en bok eller lyssnande till
musik, leker vinter i den ljusa julikvällen.
Men äfven utomhus kan det förefalla ganska vinterlikt när, som
så ofta, termometern visar 8 à 9° C. Men man mår långt bättre af
att pelsa på sig och idka friluftslif ända till sängdags än att stänga
in sig i sällskapsrummen, där luften alltid blir kvaf och kylan ändå
kännes skarpare än ute. Kylan på fjället är ju just helsosam och
efter ett par veckor bli vi så härdade, att vi inte känna den längre.
Och när så vädret slår om och det blir varmt — det blir det alltid
någon tid på sommaren — då pusta vi och svettas och orka icke på
långt när gå våra föreskrifna kilometer och stigningar. Det kan också
vara riktigt hett, ia ända till 25° hade vi i somras; men den hettan
var icke nyttig. De svagare patienterna fingo feber; »fjällfeber
kallade några den; andra påstodo, att det var influensan, som gjorde ett
besök. Allvarsamt sjuk var just ingen, men många lågo till sängs,
under det andra gingo och hängde, hade hufvudvärk och miste aptiten.
Men när regnet och kylan kommo tillbaka, när damernas ljusa
bomullsblusar byttes mot vinterkläderna och herramas öfverrockar och
galoscher åter kommo på, då kände man sig riktigt uppfriskad.
Influensan rymde fältet, aptiten återvände och vårt lilla samhälle hade
idel belåtna ansikten att uppvisa.
Sommarsäsongen slutar den 15 September. När sedan
vintersäsongen börjar den 20 okt., har snön redan bredt sitt hvita täcke
öfver fjällen och i stället för låglandets stormiga regniga höst, råder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
