Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 2, 16 Jan. - Blodtrycket. Af D:r A. Öigaard.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
system utgör hjärtat den drifvande kraften såsom en pump,
hvilken befordrar blodet i bestämd riktning rundtorn i detta
rörsystem. Liksom det vid ett vattenverk fordras en
ångpumps tryck för att föra vattnet ut i ledningarna och upp i
husen, så måste också hjärtat utföra ett ansträngande arbete
för att pumpa blodet rundt i de otaliga förgreningarna och
tillbaka till utgångspunkten. Och liksom vattenledningarnas
rörsystem erbjuder ett starkt motstånd mot vattnets
framträngande, så bjuder hela ådersystemet ett mycket betydligt
motstånd mot blodströmmens cirkulation rundtorn i detta
rörsystem. På samma sätt som man kan tala om vattnets tryck
i vattenledningarna kan man också tala om blodets tryck i
ådrorna. Blodtrycket är just det sammanlagda tryck, som
uppstår af hjärtats pumpkraft och motståndet i hela
ådersystemet.
Det är alltså två faktorer, som bestämma blodtryckets
storlek: 1) hjärtat och 2) motståndet i hela blodkärlsystemet.
Om hjärtats kraft förökas eller om motståndet blir större, så
stiger blodtrycket, nedsättes åter hjärtats kraft eller minskas
motståndet, så faller det. Under alla förhållanden måste
naturligtvis hjärtats arbetsförmåga alltid kunna öfvervinna
motståndet för att kretsloppet skall kunna fortsätta på
normalt sätt.
Under normala förhållanden är blodtrycket alltid
någorlunda likformigt och underkastadt blott jämförelsevis små
svängningar. Det sjunker sålunda under hvilan och sömnen,
men stiger under arbete och ansträngningar efter måltider –
desto högre, ju kraftigare måltiden varit – och under
njutning af alkohol och tobak samt under starka sinnesrörelser.
Alla dessa förändringar försiggå hufvudsakligen därigenom
att motståndet i blodkärlsystemet förändras. Pulsådrorna,
isynnerhet de mindre och finaste förgreningarna, hafva nämligen
förmågan att kunna sammandragas och utvidgas. Under sömn
och hvila slappas de och utvidgas; motståndet blifver därvid
mindre och blodtrycket faller. Under de andra nämnda
förhållandena sker det omvändt. Detta är emellertid fullständigt
normala och naturliga funktioner, efter hvilka hela systemet är
inrättadt. Annorledes ställer det sig, när dessa förändringar
återkomma oftare eller i högre grad (eller båda delarne) än
naturligt är.
Under febersjukdomar faller blodtrycket och bibehåller
sig i regel lågt, så länge sjukdomen varar. Likaså vid
sjukdomar i blodet, t. ex. vid anämi (blodbrist) och ofta också
vid allmän bleksot. Men när dessa tillstånd upphöra, blir
blodtrycket åter normalt. Vid en del hjärtsjukdomar kan
blodtrycket också falla, men bringas i regel lätt upp till
normala förhållanden igen.
Något annorledes är det beträffande de tillstånd, som
ofta medföra långvariga blodtrycksstigningar. När sådana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
