Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 3, 1 Febr. - Några ord om arbete för patienterna å våra tuberkulossjukvårdanstalter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
erhållit en välkommen omväxling och vederkvickelse i det
pröfvande läkararbetet i öfrigt. Alla patienter hafva
undantagslöst villigt följt dessa gifna ordinationer och lagt i dagen
stor arbetsglädje. Att hälsotillståndet härunder icke
försämrats, utan tvärtom, har tydligt kunnat konstateras. Och
»slöheten», som tyvärr ofta nog åtföljer det långa enformiga
sanatorielifvet, har likaledes förbytts i nyväckt intresse med ökad
spänstighet i sinnet – till fromma för bättringen öfver hufvud
taget. Så långt möjligt ha val af arbete skett i samråd med
patienten själf och små rådslag hållits om utförande af nya
praktiska förbättringar angående ett och annat i inventariet
o. dyl, allt till ömsesidig båtnad. Beträffande ofvannämnda
lilla stugan, uppförd närmast till sommarglädje åt
maskinistens familj, må tilläggas några ord. Den är byggd af trä
under pappbeklädt tak, i manshöjd, mäter 2 m. i kvadrat; med
en liten veranda framtill. Stugan är afsedd tjäna äfven ett
annat syfte: att utgöra en modell på dylika små hus, som
patienter efter återbördandet till hemmet kunna låta uppföra
åt sig, att därigenom vid behof fullfölja sanatoriekuren mer
ostördt, än de anhörigas rädsla för smitta och drag inom
hemmets hank och stör tyvärr alltjämt mångenstädes
medgifver.
Mycket vore önskvärdt få tilläggas denna korta
redogörelse för ifrågavarande rika och betydelsefulla ämne, men det
anförda må vara nog i detta sammanhang. Å ett större
tuberkulossjukhus, för ex. 150-200 patienter, torde emellertid
ett liknande arbetsprogram ännu lättare kunna sättas i system.
Ja, frågan är, om man icke kunde gå än längre! Tänk på
denna öfvervägande ungdom, som tillbringar de dagligen flera
gånger återkommande obligatoriska liggturerna i hallarna
under allehanda läsning af »skönlitteratur» af växlande halt,
samspråk om sin eller grannens sjukdom, sanatorieskvaller o. d.
Skulle icke, där så var möjligt, t. ex. en lärare från trakten
kunna anställas att emellanåt utfylla dessa, åtminstone för
månget lifligare sinne sedan i och för sig påfrestande
liggstunder med populärt hållna föredrag lämpliga lärorika ämnen,
uppläsning o. d.? Skulle icke denna långa, dyrbara tid, som
tillföljd af kroppslig sjukdom måste tillbringas å ett sanatorium,
på så sätt kunna skänka dessa patienter än rikare, djupare,
mer bestående behållning?
Jag låter frågan gå vidare!
Värmlands Eda aug. 1915.
Carl O. Segerberg.
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
