Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 4, 16 Febr. - Något om den amerikanske läkarens utbildning och verksamhet. Af Docenten Med. D:r Abraham Troell.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Undersökningarna har han utfört gemensamt med sin fru –
vid Hopkins mottages, i motsats mot t. ex. vid Columbia
university, äfven kvinnliga medicinska studenter, följderna
ha visat sig bl. a. däri, att 10 procent af studenterna äro
damer och att vid mer än en af de teoretiska institutionerna
nu finnas kvinnliga lärarekrafter och vetenskapsidkare
(»associate professors» etc.).
När den medicinske studenten i Amerika gått sina
kurser under det föreskrifna antalet år, är han i regel säker om
sin »M. D.»-titel, om ock en teoretisk möjlighet för honom
att bli kuggad finns. Af, så vidt jag fann, vederhäftiga och
förståndiga studenter vid de bäst renommerade läroanstalterna
erfor jag att fordringarna faktiskt inte äro mera rigorösa än
att det finns folk, som passerat sin examen blott och bart
efter att ha följt med på sina kurser och utan att ha användt
en enda lärobok. Anteckningar göras vid föreläsningarna och
studeras. Att detta gäller ej blott biämnen utan äfven det
grundläggande medicinska vetandet framgår af exempelvis
det förhållandet, att de medicine studerande vid
Columbia-universitetet i regel betjäna sig af blott anteckningar t. o. m.
i ett så viktigt ämne som patologi (däri undervisningen
förvisso var synnerligen förträfflig). Amerikanarnes medicinska
läroböcker äro annars ej fåtaliga. Främlingen får nästan
intryck af att hvarje professor eller professor in spe med
själfaktning måste ha åstadkommit en sådan. Läroböckerna äro
fint och behagligt utstyrda, och äfven då de äro voluminösa
tynges aldrig läsningen af dem genom en så uttömmande
och talrik mängd fakta och detaljer som t. ex. tyskarnas
handböcker af motsvarande omfång. En särskild honnör bör
göras för deras prydliga illustrationer.
Efter aflagd universitetsexamen har den amerikanske
läkaren ytterligare att genomgå ett prof (»state board
examination») i den stat, i hvilken han tänker slå sig ned som
praktiker. Det tenderar emellertid, isynnerhet i de östra
staterna (hvilka åtminstone af de egna invånarne – och nog
med rätta – anses för mera kultiverade än de västra och
södra) till att bli praxis, att en läkare ej kan börja praktisera
och få anseende, förrän han efter aflagd examen tillbringat
ett eller två år som underläkare (»intern») på ett sjukhus.
För svenskt tänkesätt ter det sig helt naturligt att så sker,
då amerikanaren ju fått en i jämförelse med förhållandena
hos oss minimal beröring med sjuka människor före examen.
Men också tränger sig den tanken på svensken, om det ej
är en bättre och i själfva verket tidsbesparande ordning att
offra mindre tid på obligatorisk sjukhustjänstgöring före än
efter efter examen. Öfverallt ställa sig dock förhållandena
så, att den unge läkaren före examen icke får och icke
känner sig kunna arbeta med den känsla af ansvar och
själfständighet som är möjligt efter de föreskrifna profvens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
