Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 4, 16 Febr. - Hur djurmjölk skadar flaskebarn. Af d:r Richard Hogner, M. D., Boston, Mass.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Flaskbarn hafva ofta rachitis (engelska sjukan, skärfvan)
genom brist på kalk-, fosfor-, kali-, magnesiasalter m. m.; få
stort hufvud, men litet vett, d. v. s., få stor-stommad hjärna,
men minskad intelligens, muskelkontroll och
kombinationsceller; få krokiga ben, stor buk, utspänd mage, abnorma
sensationer, ryckningar o. s. v.; allt emedan djurmjölk icke är
och aldrig kan sammansättas med människomjölk, aldrig
således fullt ersätter densamma.
Flaskfödda behöfva likt sjuka mera luft (»större
luftmängd per säng», har det visats å barnsjukhus), ja, lika
mycket luft som fullvuxna personer, och det emedan deras
kroppsvärme är för låg: de äro icke nog »uppeldade», icke
nog »kolade». På grund af allt detta, blir det
djurmjölknärda barnets ämnesomsättning (en process som inom första
lefnadsåren är mycket mera ömtålig än hos vuxna) felaktig.
Skulle det icke synas av barnets utseende, välbefinnande och
styrka, synes det dock af urinen. Bröstfödda väta sällan
blöjan; artificiellt uppfödda göra det ofta, och denna luktar
ammoniak, som icke förekommer i god ämnesomsättnings-urin.
Sådan nedvätning med ammoniaklukt förekommer nästan
uteslutande hos artificiellt uppfödda småbarn.
En god ämnesomsättning kan ge nödig cell-näring, ge
god kroppslig och andlig hälsa; ty det fordras normalt blod
för bästa cell-arbete. Det förutan blir omöjligt bästa
lifsarbete, bästa energi och, särskildt för dibarnet: bästa
utveckling. Med djurmjölk blir det en lyckträff, om barnet skall
»trifvas» (bästa hjärn-, nerv-, tand- och benutveckling m. m.
kan det därmed omöjligt få). För öfrigt händer ofta, då det
synbart växer och frodas därpå, att plötsligt ändras scenen,
och barnet tacklar af. På grund af hasardspelet blir
flaskbarn stundom öfverfeta, som storgödda kalfvar, stundom rakt
motsatsen, som mest utsvultna kräk. Med modersmjölk
händer ej sådant, såvida den icke är förgiftad med alkohol,
kaffein, nikotin eller andra gifter. Får matsmältningsapparaten
icke rätt material (näring) att bearbeta, hur skall den då kunna
förse blodet och huru skall detta förse cellerna med hvad nödigt
är för bästa utveckling? Med någon erfarenhet ser man genast,
hvilket barn är som är flaskfödt. Mera likgiltigt och olustigt (om
än aldrig så fett), med något insjunkna, »ihåliga» ögon ligger
det stilla och gnyr, ofta ängsligt; skriker således ej med den
klang och fart, som kommer ett dibarn ofta ljuda som en
stormklocka. Dibarnet är mer rosenkindadt, knubbigt, och
fettet är fastare. Det vrider och rör sig och fäktar med kraft,
sprattlar lifligt med armar och ben, söker resa sig (hufvudet
upp, benen i vädret) gång efter gång, och får det då tag i
särskildt örsnibb, hår eller skägg, drar det till så att det känns
och släpper icke lätt sitt tag, tydligt visande att det har kraft,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
