Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 15, 1 Aug. - Flugorna såsom smittospridare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄLSOVÄNNEN, N:o 15. 229
bannlysa alla slags öppna afskrädeshögar från städerna och
ersätta dem med tätt slutna behållare, från hvilka gödseln
naturligtvis måste bortföras ofta och regelbundet, samt genom
ett allmänt införande af vattenklosetter, skall det
otvifvelaktigt blifva möjligt, åtminstone i de större städerna, att
förvandla flugplågan till en saga blott. Flugorna flyga nämligen
sällan mera än ett eller annat hundratal meter och någon
betydligare inflyttning från landsbygden, där deras
bekämpande är långt vanskligare, kan därför icke gärna’komma i
fråga.
I andra rummet följer så användningen af de allmänt
brukliga utrotningsmedlen för den bevingade insekten och här
är tillintetgörandet af de relativt fåtaliga »vinterflugorna»
synnerligen att förorda. Denna åtgärd skall dock otvifvelaktigt
möta motstånd från många håll, i det att vinterflugan
betraktas som ett slags »heligt djur», hvilket göres till föremål
för en viss dyrkan, isynnerhet då den jultiden visar sig i
våra boningsrum.
Från rummen kunna flugorna ganska bra hållas borta
genom användandet af flugnät för de öppna fönstren, och
framför allt böra kök, matrum, skafferier och sjukrum
skyddas på detta sätt.
På landet skall man i väsentlig mån kunna hindra
flugornas förökning genom att ofta rengöra stallen och genom
att omsorgsfullt täcka gödselgropens innehåll med ett lager
jord af 3-6 centimeters tjocklek, i det att en sådan jord
betäckning hindrar flugorna att lägga sina ägg i gödseln. En
sådan . jordbetäckning är dessutom också af nytta därigenom,
att den absorberar den i gödseln uppkommande ammoniken,
som annars går förlorad, i följd hvaraf landtmannen äfven i
ekonomiskt afseende får en viss ersättning för det ingalunda
ringa arbete, som ett sådant tillvägagående medför.
W. M. Esten och C. J. Mason hafva sökt att genom
räknande af bakterierna få en uppfattning om antalet
mikroorganismer, som häfta vid ytan af en flugas kropp och som
sålunda direkt tillföres den mjölk t. ex., i hvilken en fluga
faller ned. Allt som allt undersöktes af dem 414 flugor
samlade från olika ställen och under olika årstider. Hvarje fluga
fångades med en steriliserad håf och skakades därefter i en
flaska med en afmätt mängd steriliseradt vatten, af hvilken
inan sedan tog en viss mängd till kultur på fast närmedium.
Antalet bakterier å de enskilda flugorna växlade mellan 550
och 6,600,000 och utgjorde i medeltal x/4 niillion. Den
möjligheten att flugorna under skakningen med vatten kunnat
hafva uttömt sitt möjligen mycket bakterierika tarminnehåll
inverkar icke på undersökningens praktiska resultat, emedan
en sådan uttömning antagligen lika väl kan äga rum då en
fluga omkommer genom drunkning i mjölkkärl eller något
liknande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
