58 (Helsovännen / Hälsovännen / Årg. 33, 1918)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 4, 1 April - Det svenska badväsendets höjande.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

58 HÄLSOVÄNNEN, N:o 4

blifva alltför kostsamt att vid åtminstone flertalet af dem anordna
sådana bad, som kräfva stort utrymme eller dyrbar inredning. Man
torde därför blifva hänvisad till i första rummet duschbad med eller
utan förening med badstu eller varmluftsrum och därjämte i någon
mån karbad. Alldeles uteslutet är ej att i vissa fall äfven en mindre
bassäng utan ekonomiska olägenheter kan förenas äfven med en
dylik mindre anstalt. I den mån detta låter sig göra torde det få
anses förhöja värdet af densamma. Om dylika badanläggningar,
omväxlande med större, kunde inrättas på högst 800 å .1,000 m.
afstånd från hvarandra öfver hela staden, synes man hafva
därmed uppnått, att ej våglängden skulle verka hindrande på
anlitandet af desamma.

Emellertid måste vid lösandet af ett samhälles badfråga tagas i
betraktande icke blott renlighetsintresset. Genom badanstalter kunna
äfven tillgodoses ett viktigt idrottsintresse samt behofvet af
sim-undervisning. Dessutom har man att taga hänsyn till individuell
smak i fråga om olika badformer och individuella, af hälsoskäl
framkallade behof. - Slutligen böra offentliga badinrättningar finnas
icke blott af egentliga folkbads natur, utan äfven sådana, hvilka
utrustas med den större bekvämlighet och rikare utstyrsel, som är
ägnad att tillfredsställa en mera anspråksfull publik. Dessa
särskilda önskemål torde kräfva dels större badinrättningar med alla
slags badformer och 2 å 3 olika »klasser», dels badhus, inom hvilka
en större, för simidrott afsedd simhall - eller helst två sådana, en
för män och en för damer - bör utgöra den viktigaste badafdel-

ningen.

Det förhåller sig emellertid så, att det ingalunda alltid är brist på
badhus, eller på välbelägna och välinrättade sådana, som sänker
siffran på ett samhälles badfrekvens. Ett beklagligt faktum är, att
allmänhetens intresse för bad ännu är alldeles för ringa. Och detta är
ingalunda något för Sverige utmärkande, utan är förhållandet
äfven i alla öfriga kulturländer.

Såsom exempel på, att låga badsiffror för en stad ej endast bero
på brist på badplatser, kan här nämnas, hvad Stockholm beträffar,
dels att sedan år 1914 icke mindre än sju varmbadhus nedlagt sin
verksamhet, de flesta, och bland dem år 1917 Sveabadet och under
förra året de båda stora Mälarbadet och Malmtorgsbadet, på grund
af för ringa frekvens, dels att, under det att badantalet under år
1914 var i Centralbadet cirka 420,000 och i Sturebadet cirka 270,000,
skulle badantalet kunna vara - om på hvarje baddag uppnåddes

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 05:56:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/halsovan/1918/0058.html

		Helsovännen / Hälsovännen / Årg. 33, 1918 / 58 (1886-1935) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|