Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 4, 1 April - Tvenne riksdagsmotioner i badfrågan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄLSOVÄNNEN, N:o 4
angelägenhet att öfvervinna. Hvilken eller hvilka dessa orsaker
äro, är gifvetvis mvcket vanskligt att bedöma.
Ägnar man emellertid den verksamhet, som* inom-städerna.f örts
mot osanitära och ohygieniska förhållanden, hvilka där tidigare
rådt, en närmare uppmärksamhet, skall man finna, att dödligheten
sjunker nästan i jämnt tempo med åtgärdernas vidtagande. De
förnämligaste åtgärderna härutinnan äro: vatten och a f loppsledning ar s
anläggande, renhållningens ordnande, matvar ukontroll,
badinrättningars uppförande m. m. Före år 1856 funnos vattenledningar i
rikets städer endast uti Göteborg. Under perioden 1856-1866
anlades vattenledningsnät i 6
städer och 1875 hade 14 städer
vattenledning. Därefter ökas deras antal
i raskt tempo, så att 1909 ha 51
städer vattenledningar anlagda
och 28 sakna desamma. Följer
man dödlighetssiffrorna, finner
man, att dessa börja sjunka först
efter år 1860. Med
hälsovårdsstadgarnas införande år 1875
visar dödligheten en mycket starkt
nedgående tendens. Likaså kan
ett märkbart inflytande
förmärkas i samma rikt-ning af förste
pro-v insialläkareinstitutionens
införande år 1891.
Ser man på dödligheten i de olika städerna hvar för sig, kan också
genomgående förmärkas en minskad dödlighet efter vidtagna
sund-hetsåtgärder.
Som exempel på huru omkastade förhållandena ha blifvit under
den period, för hvilken statistiska uppgifter föreligga, kan nämnas,
att då Stockholm under perioden 1861-1865 hade den största
medeldödligheten, har Sigtuna, Sveriges minsta stad, under åren 1901 -
1905 den högsta relativa dödligheten bland samtliga städer. Det
*) Huru sundheten kan vara mindre på den glest befolkade landsbygden
än i de tät byggda statssamhällena, måste förefalla rätt underligt. Det skulle
föra mig för långt ut ifrån den begränsning, som jag vill ge denna motion,
att ingå på en utförlig behandling af dithörande saker. Jag vill också i detta
sammanhang erinra om det förslag till ny hälsovårdsstadga och epidemistadga,
som den af Kungl. Muj:t den 11 september 1909 tillsatta kommittén den l
april 1915 afgifvit, och som väl snart kan väntas bli förd inför riksdagen.
Denna stadga har gifvetvis tagit fasta på åtskilliga åtgärder, afsedda att
bidraga till skapande af bättre sanitära förhållanden på landet.
Fig. 2. Albert Zander, Kolswa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
