Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 5, 1 Maj - Om den tilltagande frekvensen af åldringar i Sverige och om behofvet af ökad anstaltsvård för desamma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92 HÅLSOVÄNNEN, N;o 5_________________________
Dessa siffror förtjäna noga beaktas.
Det är bl. a. ur sjukvårdssynpunkt af vikt att ägna dem den
största uppmärksamhet. Erfarenheten lär nämligen, att ålderdom.en
är mer än någon annan lefnadsålder hemsökt af kroniska och
obotliga sjukdomar. Härpå kan anföras följande exempel, som är
särdeles belysande. Ett under tolf ar samladt material från 25
sjukkasseföreningar i England och Skottland är lagdt till grund för en
statistisk bearbetning i syfte att visa, huru många af 100 sjuka i
hvar och en af 10-årsgrupperna från 10 till 90 år befunnos lida af
en längre kronisk" sjukdom. Af denna statistik har framgått, att
af 100 sjuka i åldern 11 - 20 år utgjorde ant. kroniskt sjuka l,i
» » » 21-30 » » » » 2,4
» » >> 31 - 40 >> » » » ’ 3,i
» » » 41-50 » >> » » 4,9
» » » 51-60 » » » » 13,9
>> >> » 61 - 70 » » » » 45,7
.» » » 71-80 » f> » » 70,6
» » » 81-90 » » » » 88,b
Eedan efter 50:de året ökas således frekvensen af kronisk sjukdom
betydligt, tilltager ytterligare efter 60:de året och når sitt maximum
i åldern mellan 80 och 90 år.
Ålderstigna personer med oförsvagad hälsa äro tämligen
sällsynta. Det är ej endast kräinpor af skilda slag, som besvära de
gamla, utan mycket ofta blifva de genom nedsatta kropps- och
själskrafter icke allenast oförmögna att taga vård om. sig själfva, utan
kunna, alltefter som ålderdomsaftyningen fortskrider, blifva
ytterligt besvärliga att sköta. Redan de vanliga bestyren med
omhän-derhafvandet af deras kroppsliga hygien kan vara tidsödande nog.
Kommer därtill - sona ej sälj^n är fallet - att de gamla förete
psykiska egendomligheter, som yttringar af en börjande senil
sinnessjukdom, måste i regel särskilda arbetskrafter tagas i anspråk
för deras noggranna öfvervakning. Det ligger i öppen dag, huru
betungande detta måste blifva för månget hem, som är beroende
af sina familjemedlemmars arbetsförtjänst, och där medel och
utrymme saknas för sköterskas anställande. Äfven i väl situerade
hem visar det sig ej sällan hårdt när omöjligt att åtminstone under
någon längre tid bereda nödig vård åt svårt sjuka åldringar. De
kunna nämligen understundom vara synnerligen störande för sin
omgifning.
Under sådana förhållanden frågar man sig, hvad det i vårt land
finnes för möjligheter till anstaltsvård för ålderstigna personer,
som äro i behof af dylik vård. I det hänseendet torde vara bäst
sörjdt för de fattiga i samhället. Fattigvården bereder nämligen i
tämligen stor utsträckning mer eller mindre god anstaltsvård åt
kommunens orkeslösa åldringar. För medelklassens åldringar är
det säkerligen vida sämre stäldt i fråga om tillfällen till anstalts-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
