Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 7, 1 Juli - Badfrågan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄLSOVÄNNEN, N:o 7 125
än en af oss (åtminstone de äldre) har ett personligt minne af från
barndomen, säger oss, att björklöfskvasten ej får vara borta. Här
. gäller det bokstafligen för oss läkare »att inom Sveriges gräns eröfra
Finland åter».
Som prof på hvad man för billig penning med ganska små medel
kan åstadkomma, vill jag nämna något om badstun på Kurön.
Denna ö, midt emot Björkön i Mälaren, har en alkoholistanstalt
för män med 40 vårdplatser. När det beslöts att börja
verksamheten där, och ön inköptes af Frälsningsarmén, var det första vi
gjorde att bygga en badstu vid stranden. En brukbar begagnad
ångpanna inköptes för 200-300 kr. (skulle nu kosta ett par tusen
kr.). Med lejda arbetare uppfördes badhuset, bestående af
ångpannerum, afklädningsrum, duschrum med karbad samt badstu
och torkvind för tillsammans 4,000 kr. Badhuset har fungerat
tillfredsställande i öfver 6 år. Hvarje lördag under den kallare
årstiden allmän varmbadning.
Hvad nu den frågan angår, som i kväll utgör det egentliga
diskussionsämnet, synes det mig, som om man för att med minsta
förbrukning af kraft, tid och penningar vinna mesta möjliga och bästa
möjliga utbyte hade att göra följande.
För våra läns sanatorier är en i hufvudsak för alla. gemensam
byggnadstyp utexperimenterad. Man torde kunna säga detsamma
om våra lasaretter och våra sinnessjukhus. Däremot är uppförandet
af badanstalter i städerna en fråga, som behandlas på samma sätt
som hvilken annan byggnadsfråga som helst. Och dock kräfves här
badläkarens och den värmetekniskt utbildade ingenjörens och
arkitektens samverkan.
När det gäller våra kyrkobyggnader, är det fastslaget i lag, att
ingen församling får uppföra en kyrka utan att ritningarna och bygg- .
nadsplanen granskats och godkänts af K. byggnadsstyrelsen i
Stock-’holm.
Det synes mig, som om städernas badfråga lämpligast borde lösas
på liknande sätt.
En centralmyndighet i Stockholm borde godkänna hvarje förslag
till badhus i stad, innan det finge uppföras. Lämpligast torde
medicinalstyrelsen vara för detta ändamål. Hvarje enskild stad hade då
att vid sin badfrågas lösning tillse, att verkligt sakkunniga
utarbetade förslaget. Med tiden skulle i medicinalstyrelsen samlas ne
mängd goda förslag till varmbadanstalter, ur hvilka en normaltyp
skulle kunna fås fram. Med växande erfarenhet skulle på detta sätt
kraf ven på ändamålsenligheten, utrymme, billighet etc. kunna
tillgodoses, och dyrbara lärpengar samt förfuskande förebyggas.
Lik-’ som alla gymnastiksalar i stort sedt äro ensartade, borde våra
varm-badhus i städerna kunna i det väsentliga vara lika. Jag tänker då
på badstu, simbassäng och karbadsafdelning.
Frågan om huru statsmakterna skulle bidraga till badfrågans
effektiva lösning, kommer att vid denna riksdag afgöras.
Hvad jag önskar skall bland annat blifva behållning af denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
