Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 8, 1 Aug. - Träskor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
__________________ HÄLSOVÄNNEN, N:o 8___________ 239
jag svarade med tanke på de »boblikor», som de fattigaste
folkskolgossarna i min barndom fingo till skänks af staden, att man
numera ej såg sådana hos oss. Dansken förundrade sig: »Tänk
det, och de äro ändå så praktiska, hållbara mot väta, och billiga
sedan. Hos oss skulle man inte ha råd att slita enbart läder.» Inte
råd! Stockholmaren och jag blickade tyst på hvarandra, l det
rika Danmark och det inte mindre rika Skåne, där nyttjade man
träskor, men högre upp mot norden försmår man dem. Och i mitt
sinne rann det gamla ords t af vet: ju armare, ju argare.
Året därpå hade jag besök på landet af en danska. En dag kom
ett störtregn och hotade att hindra en planlagd skogsvandring.
»Åh, det gör väl ingenting»,, sade min väninna med en blick på sina
fina skor, »ni kan väl låna mig ett par träskor, så reder jag mig
galant.» Åter träskorna! Hon var mycket förvånad af ver att det
inte i hela gården fanns ett par träskor, inte ens för bruk i
ladugården eller tvättstugan.
Men nu är det sannerligen på tiden att vi bryta med våra
inbitna fördomar. I detta isom i andra afseenden. I Stockholm har
man tagit skeden i vacker hand och begynt använda träsulor,
särskildt den s. k. Ming-sulan.* Och svenska staten har rent af beviljat
f rakt nedsättning på järnvägarna för att uppmuntra transporten
från södra Sverige af lämpligt, lätt virke. Det gäller för oss att
inte alltid vara på efterkälken, rå landet finns det ju nog de som
sparat en hud af ko eller kalf för eget bruk, huru frestande höga
än priserna äro, och som sålunda ha öfverläder. I staden kan man
väl reda sig med kängor af tyg på lädersula. Men tyget bör vara
starkt och göras vattentätt. Segelduk med något varmt till foder
eller tjocka strumpor torde bli det bästa.
I själfva verket är ju början gjord. En fabrik för tillverkning af
träskor finnes i Tammerfors och på kommunalhemmet i
Helsingfors’göras kängor med träsulor. Men det mesta återstår, det att få
tillverkningen spridd som hemslöjd i bygderna.
Af största vikt är det att finna en verkligt god modell till sula.
Denna bör ej vara jämn, utan uppåtböjd mot tån. Har sulan den
rätta formen, tror man knappt att den är oböjlig, så bra går man
på den. Detta kan jag säga af egen.erfarenhet. Här nedan visas
en modell, som jag fått genom statens slöjdinspektionskansli.
Därifrån (adress Helsingfors, Skillnaden n:o 2) kan man på anhållan
få ritning till sula i naturlig storlek.
* Bed.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
