Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 8, 1 Aug. - Bokanmälan. Våra insekter såsom sjukdomsspridare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250 HÄLSOVÄNNEN, N:o 8
likväl komma till utveckling, böra fångas och dödas.» Arma vi!
I stället för forna tiders vallpojkar få vi nu anordna en
millionarmé flugfångare. Af de vackra figurerna å plansch 4 öfver
hus-flugans hufvud synes, hvilka syn verktyg hon har: fasettögon, som
i hundratal se bakåt, åt sidorna och uppåt. Ej underligt att t. o. m.
i ett rum flugjakt är svår. Hur skall den då aflöpa i det fria, i en
lagård? Förf. råder oss att »först och främst fästa sin
uppmärksamhet vid öfvervintrande flugor» men .tillägger omedelbart: »den
vanliga hus flugan öfvervintrar troligen blott undantagsvis», Det
är emellertid den flugan, husflugan, vi vilja åt!
Förf. sätter sin Ht till hårduksfönster, »kupor och liknande
anordningar af hårduk, fint ståltrådsnät o. d.», samt formarinlösning,
nämner ock flugpapper, fluglim, flugsmällan, och flughåf. Det är allt.
I Hälsovännen ha vi under årens lopp haft inne en hel rad
flug-artiklar. Skada att förf. ej tagit hänsyn till dem. Nu är hans
framställning ofullständig, opraktisk, delvis utopisk - in toto: i
hvad som rör flugkrigets praktiska tillämpning skäligen värdelös.
Rörande stickflugorna vill förf. »en klok behandling af
stallgödseln» (se ofvan!) och att vi »lägga oss vinn att göra våra
halmstackar så att jäsning och förruttnelse i desamma ej uppkomma».
Ja, på Experimentalfältet kan detta genomföras. Men hur går
det på vår landsbygd med halmstackarna?
Sömnsjukan, som s. 17 i förbigående omnämnes, skulle ha
förtjänat en mera ingående beskrifning.
Så ha vi myggorna. Åt stickmyggorna ägnas uppmärksamhet,
ehuru deras »betydelse för människans hälsa sannolikt ej är stor.»
Däremot behandlar han den så viktiga frossmyggan (anapheles)
allt för styfmoderligt.1 När han besinnar, huru massor af tappra
svenska män och kvinnor t. ex. på Congos missionsfält dött af
malaria, när man vet, huru denna sjukdom härjar i Indien bland svenska
köpmän och resande, så skulle det ha varit af intresse att ha fått
en redogörelse för malariaparasiterna, deraf utveckling i blodet,
och om malarians behandling med kinin. Men framför allt om fross
myggans egenskap att ej sticka förrän när skymningen kommer,
om myggnät, om boningshusets förläggande på ett så högt och
fritt beläget ställe som möjligt, då myggor (liksom flugor) frukta
drag.
Äfven hade det varit önskligt att gula febern och dess myggor
grundligt afhandlats. T Rio har mången sjöbuss från Sverige dukat
under för den sjukan. Amerikanarnas utrotande af gula febern i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
