Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 9, 1 Sept. - Kalori och beräkning af näringsvärdet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264 HÄLSOVÄNNEN, N:o 9
Fett är och förblir trots sitt höga kalorivärde ett näringsämne, som
först i förbindelse med näiingsmedlen (bröd, grönsaker o. s. v.) blir
värdefullt för organismen. Att fett ej kan ersättas med socker,
har väl krigstiden tillräckligt lärt oss.
Mjölk däremot är trots sitt ringa kalori värde ett näringsmedel
af första rang (åtminstone i okokt tillstånd).
Alldeles missvisande är det påstådda låga kalorivärdet hos
grönsakerna, t. ex. kålrabbi, spenat m. fi., hvilket (liksom fallet är hos
mjölken) tryckes ned genom dessa grönsakers rikedom på vatten.
Då människoorganismen åtminstone till hälften består af vatten,
är vattenrikedomen äfven hos grönsakerna ej något fel.
Grönsakernas näringsvärde är ej litet; hvad som emellertid gör dem
särskildt värdefulla för näringen är deras höga procenthalt af
mineralämnen och deras halt af organiska syror (äpple-, oxal-, citronsyra
o. s. v.); rörande dessa företräden kan ej kaloritalet säga någonting.
Att ej tala om vitaminer och enzymer. -
Det stora felet med beräkning af näringsvärdet efter kalorier
består däri att kaloritalet gör en allmänt sammanfattande
uppgift öfver en mångfald af näringsämnen. Däraf kan man ej draga
någon slutledning rörande näringsmedlens sammansättning.
Näringsmedlens riktiga näringsvärde lär man känna blott genom
deras kvalitativa och kvantitativa analys. Endast om
näringsmedlens sammansättning är bekant hvad näringsämnenas art och
deras viktmängder angår, vinner man en utgångspunkt för
näringens ändamålsenliga gestaltning (alltså för vår s. k. diet, som berör
på våra s. k. matsedlar. Red.).
Det dagliga behofvet af näring regleras automatiskt och utan
misstag på det naturligaste sätt af hungerkänslan. Inga regler kunna
däröfver på aritmetiskt vis uppställas. Gör man det i alla fall, så
sker det endast och allenast af den nära till hands liggande önskan
att äga ett schema för beräkning af den behöfliga näringen för
individen och för vissa befolkningsklasser. En oupphinnelig önskan
och dessutom en skadlig villfarelse!
Påståendet att 3,000 kalorier näringsmedel förslå för en fullvuxen
människas dagsbehof är ett fullständigt godtyckligt antagande
utan något som helst praktiskt eller vetenskapligt värde. Bortsedt
därifrån att en kalori fett representerar något helt annat än en kalori
socker, stärkelse eller till och med ägghvita, och frånsedt att de
olika äggh vites orterna äro sins emellan oändligt olika, så är också
människornas behof af näring individuellt mycket olika:
grofarbe-taren behöfver mera näring, framför allt mera fett än den mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
