Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 10, 1 Okt. - Kalkdiet. (Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄLSOVÄNNEN, N:o 10 275
angripne, och åtminstone fullständigt beröfva honom hvarje glädje
öfver sommarens skönhet. Nar växterna börja blomma får
patienten hufvudvärk, trötthet, tårflytnmg, nyskramp, näsflytnijng,
ofta feber och hudutslag; och eländet räcker i svåra fall hela
sommaren.
Orsak till sjukdomen är dels pollengiftet, en kemisk beståndsdel
af blommornas frömjöl, dels individuell disposition, sannolikt
densamma som brukar framkalla giktförändringar i kroppen. Liksom
vid’gikt tydligen kalkämnesomsättningen är störd, så antar man
äfven på senare tid att vid hösnufva finns en sjuklig förändring hos
de s. k. epitelkropparna, hvilkas uppgift i människokroppen
sannolikt består i att öfverföra kalken i ett lämpligt tillstånd och
ombesörja och reglera dess fördelning i ben och mjukdelar.
Sjulchistoria. Fru D:r A. Hennes fader, make, svåger och brorson
äro alla fyra mycket framstående läkare. Hon berättar: »Det första
anfallet af hösnufva fick jag vid 17 års ålder i Asch (Böhmen) under
en utflykt på mycket dammiga vä^ar. Röken och sotet från de många
fabrikerna torde hafva gjort sitt till. Detta första anfall började
genast med alla tecken till hösnufva: med förberedande
hufvudvärk, -fruktansvärd trötthet, häftigt kliande i näsan,
explosionsartade nysningar, ofta hundra gånger å rad, kliande och tåreflöde
från ögonen, stark ansvällning af näsan och ögonlocken. Hvarje
år omkring den 26:te eller 28:te maj kom samma farliga tillstånd
tillbaka och räckte åtminstone till den 15:de juli, och upprepades
under de vackra augustidagarna då säden blommade, senare ock
vid efterslåttern. Jag behöfde då dagligen 30, ja 40 näsdukar, hvilka
jag lät göra stora som servetter. På en aldrig så kort resa måste jag
medföra en koffert full af dessa jätte näsdukar. Jag var alltid frisk
i regnväder, alla symptomer af katarr voro då borta; jag blef då
företagsam, under det att jag eljes ej var upplagd för någonting,
alltid var trött och gärna hvilade. Svårast voro alltid anfallen före
åskväder; så snart det regnade blef allt ånyo bra. Alla upptänkliga
medel voro utan verkan; ej blott de som läkare föreskrefvo utan ock
en mängd hemliga medel och homöopatiska medel voro utan
resultat, och blott några af dem medförde lindring. Under de sista
åren kunde jag vid användning af mycket pollantin och graminal
vistas kort tid i det fria, och anfallen voro något svagare; men bäst
mådde jag, då jag höll mig inomhus med stängda fönster. Jag leva»de
visserligen då hufvudvärk och led af sömnlöshet. Slutligen, då jag
varit sjuk i nära 35 år, blef det en vändning. På tillstyrkan af
professorerna Emmerich ocl Loew tog jag in 3 gram kristalliseradt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
