Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hur man minskar 75 kilo i vikt. (Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HÄLSOVÄNNEN, N :o 6 107
då de hälsade på mig. "Hur många trappor upp bor du?" var
min stående fråga, då de ivrigt yrkade på, att jag skulle hälsa på
dem. Och om de bodde mer än en trappa, så avböjde jag.
Jag gick sällan ut mer än en gång om dagen, och då var det
för att göra uppköp, ty av att ofta gå i trappor tvangs jag att gå
till sängs. Jag måste alltid låta en pojke mot betalning bära
hem mina paket.
Då jag gick en sträcka, betydde det att hyra en bil, och särskilt
om sommaren, ty det var mig omöjligt att klättra upp i en buss.
Då jag var som fetatst, gjorde jag av med tillräckligt mycket
pengar på att åka för att det skulle räckt att köpa ett par bilar,
och jag måste ha betalat dem, som gingo mina ärenden, så mycket,
att det räckt till att betala skolgång för åtminstone en av dem.
På teatern måste jag antingen ha en plats längst bak, så att jag
kunde svälla ut i sidogången, eller också stå upp. Och även då
"välsignade" den olyckliga vid min sida mig i ett kör för att ha
tagit upp hälften av hans eller hennes plats.
Och om jag tappade något, så fick det ligga, för så vitt icke
någon tog upp det. Om brevbäraren ringde på dörren, fick posten
ligga kvar i brevlådan, tills min man kom hem och bar upp den.
Betänk, vad det måste taga på en kvinnas nerver att tvingas
tillbringa flera timmar i ovisshet om, vad posten innehöll, emedan
hon saknade styrka och energi att gå och hämta den.
Nåväl, den tiden är för alltid försvunnen, fastän jag ännu har
39 kg. onyttigt fett att befria mig från.
Nu går jag upp och ned för trapporna ett halvt dussin gånger
om dagen, och det besvärar varken mitt bröst eller mina muskler.
Jag går själv alla mina ärenden och bär själv mina paket. Jag
går ut varje dag och går för det mesta flera kilometer. Jag kan
dansa och genomgår vanligen en gång i veckan ett helt
dansprogram. Det bekommer mig ingenting, huru många saker som falla
i golvet, ty jag kan luta mig ned för att taga upp dem. På
teatern går jag utan att behöva frukta att vara till besvär.
Jag vill omtala följande från mitt hem för att visa, i huru hög
grad jag blivit en ny människa. Utan att jag väntade det, hade
min man nyligen med sig några vänner till middag. Det fanns ej
tillräckligt med mat för hela sällskapet. Jag gav min man en vink
att underhålla våra gäster, smög mig ut och köpte, vad som
behövdes och var tillbaka inom några minuter. Dylika
expeditioner hade förut kommit på min mans lott, och han trodde helt en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
