Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kokainism. (Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tvättar sig, stökar, plockar och lägger allt till rätta, men blir aldrig
till freds, utan gör om och om igen samma sak i det oändliga.
Efter kokainrusets förklingande inställer sig ofta ett
depressionstillstånd, kännetecknat av slapphet och allmän viljeförlamning. De
sjuka sitta, orörliga halvstuporöst stirrande utan kraft att resa sig
upp eller, företaga sig något. De orka ej ens kasta ifrån sig en
halvrökad cigarrett. En ynklig vekhet utmärker deras känsloliv,
de falla lätt i gråt och ge sin stämning de mest blödsinta uttryck.
I trots av den allmänna mattigheten är sömnlösheten ett påfallande
symtom. Till sist falla de dock i sömn, och när de vakna känna
de sig åtminstone i missbrukets första skede, fullt återställda. Men
småningom och i månget fall efter en relativt kort tid inställer sig
det ovan skildrade kroppsliga förfallet. Samtidigt utvecklar sig en
mer och mer framträdande psykisk slöhet. Viljan blir allt
slappare, minnet avtager, den kroppsliga och andliga maktlösheten göra
dem oförmögna till allt arbete, mest påfallande är även här den
moraliska depravationen. Men orsaken till denna är ej enbart att
söka i kokainet, alldenstund flertalet av dem, som hemfalla åt dess
missbruk, av naturen äro viljes vaga psykopater, tillhörande en etisk
föga högtstående klass.
Vad behandlingen angår måste, med hänsyn till de sjukas
opålitlighet samma försiktighet iakttagas, i vad det gäller en noggrann
övervakning, som vid morfinismen. Avvänjningen bör ske på
sluten anstalt. Den inledes med ett radikalt borttagande av det
missbrukade giftet. Är det fråga om morfio-kokainism, avskrives
kokainet, och med morfinet förfares enl. Erlenmeyer. När läkaren
efter månader eller halvår känner sig något så när övertygad om att
hans patient är fri från varje längtan efter det olyckliga medlet,
är det icke nog med att låta honom resa. Man måste skaffa honom
lämplig sysselsättning å lämplig ort, där möjlighet även i
fortsättningen finnes för tillsyn och övervakning. Återkommer han hem i
sin gamla miljö, är det ytterst sannolikt, att han ej förmår motstå
frestelsen, och med ett recidiv måste han hart när anses förlorad.
Tyvärr äro dessa återfall alltför vanliga.
Vid den akuta förgiftningen genom oförsiktighet eller i
självmordssyfte har veronal visat sig vara ett gott medel till dämpande
av kokainets verkningar och i detta avseende vida överlägset kloral
och scopolamin (hyoscin).
Om en stor kokaindos givits genom injektion, bör avsnörning av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
