- Project Runeberg -  Helsovännen / Hälsovännen / Årg. 41, 1926 /
129

(1886-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kopparsaltförgiftning såsom sjukdomsgrund för den akuta och kroniska mag- och tarmkatarren.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HÄLSOVÄNNEN, N :o 7_________________133

Samtliga kopparsalter äro mycket giftiga. Dock har man velat
påstå, att dessa salter, intagna i ringa mängd, icke ha någon
skadlig inverkan på den mänskliga organismen. Vem kan dock med
bestämdhet påstå något sådant? Kanske ha vi också dem att tacka
för förkortad livslängd. Gamla urkunder veta ju förtälja, att en
och annan person nått en mycket hög ålder - flera hundra år.
Vad är det då, som försämrat det mänskliga materialet till den
grad, att dess motståndskraft i förtid brytes ? Jämsides med
kulturens framsteg har detta skett. Vi veta det ej med bestämdhet,
men faktum står kvar, att så skett, och därför böra vi med
misstroende reservera oss mot slika påståenden, ty de giftiga
metall-salterna kunna dock, även de, tänkas ha bidragit till det mänskliga
materialets försämring under historiens förlopp.

Vi ha i allmänhet bibringats den uppfattningen, att en mängd
mineral icke lösas i vatten. Dock förhåller sig saken i
verkligheten så, att det knappast torde finnas ett sådant ämne, som icke
vore i någon, om än försvinnande liten grad <häri lösligt. Dricka
vi vatten ur en bleck- eller aluminiummugg, kopp eller glas, ha vi
en förnimmelse av olika smak. Man kunde ju påstå, att detta till
största delen beror på läpparnas beröring med de olika kärlen. Må
så vara, men också kärlet ger sin lukt och smak åt vattnet. Gå
vi med ett vått paraply över ett illa bonat parkettgolv, få vi av
fallna vattendroppar svarta fläckar på golvet. Den minimala
kvantitet järn, som i vattnet upplöst sig, har varit tillräcklig för
att med garvsyran i ekträet bilda av järntannat1 bestående
bläckfläckar. Koka in kaffe i en aluminium-, bleck- eller förtennad
kopparpanna, ha personer med ofördärvat smaksinne en olika
förnimmelse vid kaffets inmundigande.

Som vi veta förtennas kopparkärl för att födan icke må komma
i beröring med kopparmetallen. Småningom löses dock tennet
i den i kärlet kokande vätskan eller födan, och ny förtenning blir
av nöden, vilken- oftast tyvärr utföres så dåligt, att
kopparmetallen lyser fram överallt. Vi se sålunda, att en del av det för
förtenningen använda tennet eller tennlegeringen, om sådan blivit
använd, måste ha konsumerats. Detta har ingalunda skett till nytta
för vår kropp, som ej är i behov av denna metall och med denna
eventuellt blandade andra metaller, såsom zink och bly. Jämsides
härmed har en del av kopparn upptagits i kroppen, antingen så-

1 Garvsyrad järnoxid.

_J

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:56:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/halsovan/1926/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free