Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vatten, luft och gymnastik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄLSOVÄNNEN, N :o 9 171
De ovana tappade naturligtvis andan, kippade, gräto och skreko
de första rnornarna. I allmänhet gick det inte så kvickt att rusa
ur sängen, sticka fötterna i tofflorna och svepa täcket omkring sig,
när Gumman kom och ropade genom sovrummen: "Opp å bada!
Opp å bada!" Men när man visste att den nya helpensionären
skulle i baljan, då kom man i väg med en väldig fart. Likaså
fettisdagarna. Det var en ohygglig pers man hade att genomgå,
när minst ett dussin ris dansade om ens arma lekamen så fort man
kommit ur badbaljan. Anfallet på nästa befriade en ju emellertid
snart, och man tog då som angripande skadan igen.
Fru Hammarstedt hyrde även några rum fyra trappor upp, och
ett av dem hyrde hon i sin tur ut till en liten klok gumma, mamsell
Clara Åhman. Hon var expert på den då moderna
vattenbehandlingen, som hon lärt hos den bekante D:r Lagberg i Söderköping
och som anbefalldes av bl. andra doktor Liedbeck, Lings måg, och
professor Branting, Lings efterträdare på Gymnastiska
Central-insitutet. Clara Åhman vann i fru Hammarstedt en på vattnets
verkan fanatiskt troende, och mamsell Å. anlitades alltid, när
vrick-ningar, bulnader eller dylika krämpor hemsökte någon av hennes
stora hushåll. Det var också Clara Åhman som anbefallt de
dagliga kalla översköljningarna. Under september badade fru
Hammarstedt och de av oss som ville om middagarna i den gamla
Fruntimmers bad- och siminrättningen på Skeppsholmen.
"Vatten, luft och gymnastik" voro egentligen de enda läkemedel
fru Hammarstedt gillade. För sjuka hade hon en oövervinnelig
motvilja. Det var praktiskt taget inte tillåtet varken för henne
själv, hennes barn, helpensionärer eller tjänare ätt vara sjuka.
Och i regeln blevo de de heller icke! Inträffade det ändå någon
enstaka gång, så kände sig delikventen minst lika rädd för att
tala om det som för att ställas till rätta för aågot moraliskt brott.
Kuren blev alltid "inpackning" - d. v. s. täcken och kuddar
kastades av kamraterna över den stackaren, som låg i sin säng och
småningom kom i full svettning, och så översköljning! Därefter
ansågs det för patientens enkla skyldighet att vara kry igen. Var
hon dock en smula matt, så kunde hon ju slippa skolan den dagen,
men uppe och fullt klädd skulle hon vara. Tio år tillbringade jag
i det Hammarstedtska hemmet, och under hela denna tid var aldrig
vare sig fru Hammarstedt själv eller någon annan, med undantag
för några patienter i scharlakansfeber, sängliggande en enda dag!
Hostade och harklade gjorde vi förstås så godt som allesamman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
