Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filéspetsar av Kerstin Wenström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
drar man till tråden och frigör fingrarna från den slinga, som
kvarhålles av tummen. Därpå drar man till denna slinga, under
det man alltjämt håller
kvar den andra slingan
med lillfingret, som ej får
släppa taget förrän den
första slingan är åtdragen.
Då först drar man
lillfingret ur slingan och drar till
knuten, varmed en maska
är fullbordad.
Följande maskor
utföras på samma sätt. När ett
tillräckligt antal maskor
äro gjorda, drar man ur
ka-veln, vänder arbetet och börjar ett nytt varv, varvid man sätter
kaveln mot raden av de avslutade maskorna. Första maskan
tages i sista maskan av föregående varv, och lika många knutar
göras som det finnes maskor.
Denna knytning är den enklaste och bildar rutor på snedden.
Om man vill knyta en kvadratformig botten eller ett band
med raka rutor,
avsedda att brodera på,
förfar man på följande
sätt.
Ruta: för att
erhålla en regelbunden
fyrkant börjar man
med 2 maskor eller 3
knutar. I de följande
varven tar man
sedan 2 maskor i sista
maskan, så att vart
varv blir ökat med en
maska. Denna ökning fortfar, tills det blir en maska mer på
kaveln än vad bredden av fyrkanten är bestämd att innehålla.
Därefter göres ett varv utan vare sig ökning eller minskning. I
Fig. 126. Andra handgreppet.
Fig. 127. Tredje handgreppet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
