Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sydda spetsar och Dichtlspetsar av Kerstin Wenström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125
med små styng tvärs
över med fin tråd av
samma färg som
spetstråden, fig. 184 a. Först
när alla konturer äro
uppsydda på detta sätt,
fyller man blommor
och blad med olika
bottnar och ser väl till att
styngen nå ända fram
till konturen. När alla
bottnar äro färdiga, sys
konturerna upp med tät
langett, fig. 184 b.
Denna kan fyllas under,
om man på några
ställen vill göra
konturerna tjocka för att
höja effekten som på
fig. 184 c.
Här liksom vid renässansspetsar gäller att aldrig under
arbetets gång någonsin ta igenom underlaget. När spetsen är
fullbordad och trådarna klippas upp på baksidan av underlaget, skall
spetsen utan hinder kunna lossas från mönstret.
I välförsedda broderimagasin finnas vanligen mönster till
kragar, spetsar, infällningsmotiv m. m. för spetssöm, såväl i renässans
som venetianskt broderi.
Dichtlspetsar.
pressa spetsar, som äro rätt omtyckta, äro ett enklare slag av
sydda spetsar, mest liknande points lacés, fast ej så
kompli-rade. Mönstret består uteslutande av vindlingar med litser eller
spetsband i tämligen lika figurer över hela den yta man vill
fylla. Dessa vindlingar förenas med små langetterade stavar
(brides) prydda på mitten med en picot. Dichtlspetsen har sin
fördel i att mönstret kan anbringas på en yta av vad form som
Fig. 184 b.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
