Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - DET VAR EN GÅNG ETT BARN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fjärran. Lärde hon sig något på denna
vandring? Å, mycket! Hon arbetade,
strävade, älskade och led. Alla livets smärtor och
fröjdeämnen mötte henne. En stor glädje och
en stor sorg! Knappt hade tårarna torkat
förrän hon åter måste le. Vägkamratema, som
trängdes med henne mot det avlägsna
målet, förstod hon snart. De hade ju samma
språk, leenden och tårar. De kivades med
varandra, och de älskade varandra.
Somliga sparkade vägens damm och smuts i
varandras ansikten, andra torkade under
tårar bort smutsen. Snart skulle vägen taga
slut. Hon kände det. Ty hon var mycket
trött. Ögonen blevo skumma, och ryggen
krökte sig, som om hon burit en börda.
Hon kom fram till vägens slut. Framför
hennes ögon utbredde sig en oändlig vidd.
På marken lågo döda kroppar. Det var
kropp vid kropp, livlösa lemmar, blekblå
läppar, vidöppna, brustna ögon. Det var en
förskräcklig syn. Men luften över de döda
kropparna rörde sig, fladdrade
genombruten av ett bländande ljus från en
öppnad himmelssky.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
