Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - DEN HEMLIGHETSFULLA FRU ÖBECK
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
föreföllo henne nu döda. Möblernas
glatt-polerade ytor hade hon tagit för vänliga
ansikten, och hon hade sjunkit in mot
stolarnas karmar och tyckt att de varit mjuka
armar. Dessa tankar mätte hennes
ömkans-värda ensamhet. Så ensam hade hon då
varit att hon gjort möblerna till sina
vänner. Hon hade icke märkt att de voro döda
ting förrän en ung varelse, svällande av
vårligt liv, lutat sig mot dem.
En sådan natt, då fru Öbeck kommit in
i sitt rum igen med det tända ljuset i
handen, tog hon fram brevpacken. Hon
löste försiktigt upp det röda sidenbandet.
Man hade lämnat henne breven. Varför
skulle hon då ej få läsa dem? Så
fördjupade hon sig i papperen. En rodnad
steg så småningom upp i hennes grå
ansikte, färgande kinderna röda. Ibland lade
hon ned breven. Rörde sig något? Nej! Från
det andra rummet hördes endast flickans
andetag. Det var, som om de genomträngde
rummet med sin milda susning, talande om
ett ungt och friskt hjärtas lugna slag.
Breven voro skrivna från olika platser i landet,
sa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
