Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - DET OMMÅLADE HUSET - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ack, du lilla! tänkte han rörd, du
skulle bara veta hur jag fört kassabok
sedan du for!
Han mindes hur hon brukat se
igenom deras räkenskaper och hur förnumstigt
hon räknat och lagt ihop, medan hon rynkat
ögonbrynen och sugit på blyertspennan,
och när det fattats någon summa hade hon
med ogillande min skrivit dit »diverse» med
sin prydliga, runda flickstil.
— Men nu ha de målat hela huset gult
med gröna fönsterlister, tilläde han.
— Jaså, sade hon kort, i en ton som med
ens lät helt reserverad.
Han skrattade högt. Det var tydligt att
hon inte gillade den där ommålningen. Men
så suckade han. Nu kunde han inte komma
ihåg något mera märkvärdigt som hänt i
staden, och herr Henderson skulle strax
rycka in.
Parasollen kastade ett blekt, blått
skimmer över hennes ansikte. Han visste det
utan att han behövde se på henne. Det
där skimret, som gav hennes ögon en
mystisk glans, hade en gång förr tjusat honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
