Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Elektrisk laddning - H. Kondensatorer. Dielektricitetskonstant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
Storleken av dielektricitetskonstanten för några vanliga ämnen framgår av
följande tabell.
A m n e
Bakelitpapper................................................................4—5
Glas................................................................................5—8
Glimmer........................................................................5—9
Gummi..........................................................................2,5—3
Luft................................................................................1,0006
Marmor..........................................................................8—9
Mikanit..........................................................................4—5
Papper............................................................................1,5—2,5
Paraffin..........................................................................2—2,5
Porslin............................................................................5—7
Sprit (etylalkohol)........................................................20—30
Transf ormatorolj a........................................................2—2,5
Trä..................................................................................2,5—5
[-Dielektricitetskonstant-]
{+Dielektricitets-
konstant+}
I vanliga fall brukar man räkna med att luften har en
dielektricitetskonstant e = 1, ehuru denna siffra gäller exakt endast för vakuum. Skillnaden
är dock obetydlig, varför man i allmänhet brukar räkna med att
dielektricitetskonstanten anger laddningsförmågan, hänförd till luft som utgångspunkt.
Exempel. En luftisolerad kondensator har två plattor på 1 mm avstånd,
vardera med ytan 1 m2. Kapaciteten blir enligt det föregående C = ^ ^q^ =
7 960 elektrostatiska enheter eller 7 = 0,00884 uF. Om kondensa-
9 • 105
torn nedsänkes i olja med dielektricitetskonstanten 2,2, blir kapaciteten
2,2-0,00884 = 0,01945 fiF.
Som jämförelse beräknas kapaciteten av en metallsfär med diametern
d= 1 m. Härvid avses egenkapaciteten, dvs. kapaciteten i förhållande till
mycket avlägsna omgivande föremål i luften. Värdet härpå kan beräknas
med utgångspunkt från att kulans yta utgör det ena belägget och ytan på
en oändligt stor sfär det andra belägget. Enligt föregående framställning
har emellertid en metallkula i luft med 1 cm radie en kapacitet av en
elektrostatisk enhet, och då kapaciteten är proportionell mot radien, erhålles för
50
den angivna metallsfären C =-—0,0000556 /iF, alltså endast 1/159
av kapaciteten i den ovannämnda luftkondensatorn.
6 350 • 105
Jordens radie är ca 6 350 km. Jordens kapacitet blir alltså —-————
9 • 105
= 706 fiF, motsvarande 0,0007 F. Härav framgår, hur stor enheten farad
egentligen är.
Kapaciteten hos en vanlig stödisolator för en kraftledning är av
storleksordningen 10 à 20 elektrostatiska enheter. Hos ett element på en
hängisola-torkedja är den i allmänhet något större eller 20 à 40 elektrostatiska enheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
