- Project Runeberg -  Handbok för driftpersonal vid statens kraftverk / 1. Elektroteknikens grunder : elektriskt ljus och värme : kraft- och mättransformatorer /
13

(1942-1943) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Elektrisk laddning - H. Kondensatorer. Dielektricitetskonstant - I. Elektriska urladdningar i luft vid atmosfärtryck. Överslag och genomslag. Dielektrisk hållfasthet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

13

En vanlig kondensatortyp visas schematiskt av fig. 1: 10. De heldragna
linjerna föreställa beläggningar av metallbleck, stanniolblad e. d., och de
streckade linjerna äro isolerande mellanlägg av glimmer eller paraffinerat
papper. Kondensatorer av denna konstruktion kallas för blockkondensatorer
och användas mycket inom radiotekniken.

Variabla eller föränderliga kondensatorer erhåller man, genom att den ena
beläggningen göres rörlig i förhållande till den andra. Vanligen brukar
vardera beläggningen i detta fall bestå av flera skivor i enlighet med fig. 1: 11.
Det isolerande mediet kan utgöras av luft eller olja. En dylik kondensator
benämnes vridkondensator. Kapaciteten varieras, genom att de rörliga
skivorna vridas mer eller mindre in mellan de fasta.

I. Elektriska urladdningar i luft vid atmosfärtryck, överslag
och genomslag. Dielektrisk hållfasthet.

I enlighet med föregående framställning förefinnes mellan de båda
plattorna i en laddad kondensator en viss spänning, som beror på kondensatorns
kapacitet och den tillförda elektricitetsmängden. Om elektricitetsmängden
ökas, stiger spänningen, men samtidigt ökas också fältstyrkan eller med
andra ord den kraft, varmed de båda laddningarna påverka varandra. Till
slut blir denna attraktionskraft så stor, att isolermaterialet ej förmår uthärda
påkänningen, utan elektriciteten ledes över från den ena beläggningen till
den andra, och en urladdning äger rum. En viss relativt långsamt skeende
urladdning äger rum från varje laddad konduktor, beroende på att ett
isolermaterial aldrig är fullkomligt utan släpper fram en viss om också
obetydlig elektricitetsmängd. Detta gör, att en uppladdad kondensator så
småningom urladdas, även om det kan erfordra tämligen lång lid. Av helt annan
natur är den ovannämnda urladdningen, som inträder vid en viss spänning
och som sker ögonblickligen samt benämnes genomslag genom
isolermaterialet. Om kondensatorn har ett isolerande medium med tillräckligt stor
elektrisk hållfasthet i förhållande till luft men är uppställd i luft, erhålles ej
genomslag genom det isolerande mediet utan i stället överslag, dvs.
urladdningen sker genom den omgivande luften. I båda fallen brukar urladdningen
vara åtföljd av både ljus- och ljudfenomen. Ljusutsändningen sker i form
av gnistor och ljusbågar, och gnistan brukar vara åtföljd av sprakningar
eller knallar.

Förloppet vid en urladdning är i huvudsak följande. Redan innan den
kritiska spänningen, den s. k. genomslags- eller överslagsspänningen, är
uppnådd, framgår genom isolermaterialet en viss obetydlig ström, dvs. en viss
mängd elektroner gå över mellan plattorna. Med stigande spänning växer
elektronernas hastighet, och till slut blir denna så stor, att elektronerna
splittra molekyler av ämnet, som de stöta emot. Härvid frigöras nya elek-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 23:46:57 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/handrift/1/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free