Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Elektrisk ström - A. Den galvaniska strömmens uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
elektroner i rörelse, och dessa måste alltså i ledaren röra sig från den
negativa polen till den positiva, dvs. motsatt den strömriktning, man först antagit.
Detta betraktelsesätt innebär emellertid ej några fördelar i praktiken, och man
liar därför bibehållit den ursprungligen fastslagna strömriktningen. Man
räknar alltså med att strömmen i förbindelseledningen går från pluspolen till
minuspolen.
För att sätta statisk elektricitet i rörelse fordras en potentialdifferens. På
samma sätt är det hos det galvaniska elementet en potentialdifferens mellan
polerna, som sätter elektriciteten i strömning. Det är emellertid att märka,
att potentialdifferensen mellan polplattorna ej utjämnas, såsom när en statisk
elektricitetsmängd urladdas. Genom de kemiska reaktioner, som försiggå i
elementet, upprätthålles spänningen, och elementet kan därför lämna en
kontinuerlig ström. Denna kallas galvanisk ström. Eftersom den ständigt har
samma riktning, benämnes den likström. De spänningar, det här är fråga
om, äro i allmänhet av mycket lägre storleksordning än de, som behandlas
inom elektrostatiken, medan däremot de elektricitetsmängder, som ett galva-
Fig. 2 : 2 o. 2 : 3. T. v. seriekoppling, t. h. parallellkoppling av galvaniska element.
niskt element kan avgiva, äro oerhört mycket större än de mängder, som
lämnas av de vid elektrostatiska försök använda apparaterna.
Vid de kemiska reaktioner, som försiggå i det galvaniska elementet,
framgår samma ström mellan polplattorna genom svavelsyran som i den yttre
strömkretsen, ehuru i detta fall från den negativa polen till den positiva.
Elementet och metalltråden bilda en sluten bana för strömmen, varför man
talar om en sluten ledningskrets.
Om man önskar en större potentialdifferens än den, som erhålles från ett
enda element, kan man koppla två eller flera element i serie, vilket tillgår
så, att ett elements negativa pol metalliskt förbindes med närliggande
elements positiva pol på det sätt, som schematiskt visas i fig. 2: 2. I denna figur
är liksom i det följande ett element på allmänt vedertaget sätt betecknat med
två streck, av vilka det längre betecknar dess positiva och det kortare dess
negativa pol. Det första elementets negativa pol antager samma potential
som det närliggande elementets positiva pol, varför spänningen från två
seriekopplade element blir dubbelt så hög som från ett element osv.
Annorlunda blir förhållandet, om elementen parallellkopplas enligt fig. 2: 3. Härvid
blir spänningen densamma som över ett enda element, men en större ström
kan tagas ut. En anordning, bestående av flera serie- eller parallellkopplade
element, kallas batteri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
