Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Elektrisk ström - K. Elektromotorisk kraft. Ohms lag för en sluten strömkrets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
proportionellt mot dén uttagna strömmens storlek. Man måste alltså vid ett
element skilja på dess emk (E) och dess klämspänning eller polspänning
(Ep). Förhållandet åskådliggöres genom fig. 2:11, som visar ett galvaniskt
element, slutet genom ett yttre motstånd Ry. Man får därvid även räkna med
ett inre motstånd Rt inuti elementet, och den uppstående strömmen blir
/=
Rt+Ry
Ovannämnda samband benämnes Ohms lag för en sluten strömkrets eller
Ohms andra lag. Av figuren framgår, att elementets polspänning blir
Ep=E-IRi
Om elementet är obelastat, är 7 = 0, och man får alltså E= Ep, dvs.
elementets polspänning anger just dess emk. I det ovan anförda exemplet
erhålles enligt fig. 2: 10 ett inre spänningsfall 0,3 V vid en ström av 1 A, och
elementets inre motstånd är alltså Rt = 0,3 ohm.
Skillnaden mellan Ohms första och Ohms andra lag är, att den förra
hänför sig endast till en del av en ledningskrets, under det att den senare
hänför sig till en sluten ledningskrets. Enligt Ohms första lag erhålles för
ifrågavarande fall med avseende på det yttre motståndet
Ep= I Ry
Ohms andra lag kan också skrivas på följande sätt
E= IRt+IRu
Detta uttryck innebär, att den potentialstegring, som förefinnes i det
galvaniska elementet i samband med de omvandlingar, som försiggå där, blir lika
med summan av det inre och det yttre spänningsfallet. Att det galvaniska
elementet ger en viss emk, innebär, att dess positiva pol får en högre potential
än den negativa polen. Om man utgår från den negativa polen och går runt
i strömkretsen i strömmens riktning, har man dels en viss potentialstegring,
som är lika med elementets emk E, dels ett precis lika stort potentialfall
eller spänningsfall, som i sin tur består av ett inre spänningsfall I och ett
yttre spänningsfall I Ry.
Om elementets poler förenas med varandra utan något yttre motstånd,
dvs. Ry = 0, erhålles en kortslutning av strömkällan.
Kortslutningsström-£
mens styrka blir Ik = —, och det inre spänningsfallet blir för detta fall lika
Ri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
