Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Växelström - O. Seriekoppling av motstånd - P. Växelströmseffekt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
andra impedansen alstras på motsvarande sätt en resistansspänning IR2 i
fas med strömmen och en reaktansspänning IX2, som ligger 90° före
strömmen, med en resulterande impedansspänning E2 = IZ2. Slutligen tillkommer
spänningen över kondensatorn. Denna spänning blir E3= IX3 och ligger 90°
efter strömmen. Den resulterande spänningen E erhålles genom geometrisk
addition av E„ E2 och E3, dvs.
+ E2 -f- E3 -> E
Vid parallellkoppling av två eller flera impedanser komma dessa att få
samma spänning, och den uppstående strömmen genom var och en av
impedanserna kan lätt beräknas genom tillämpning av Ohms lag. Den
resulterande strömmen i kretsen erhålles genom vektoriell addition av de olika
strömmarna. Ett exempel på en dylik parallellkoppling med angivande av
motsvarande vektordiagram omnämnes senare i detta kapitel under
avdelning Q. Det är även vid parallellkoppling av impedanser möjligt att räkna
ut en resulterande impedans liksom vid motsvarande fall med likström.
Tillvägagångssättet blir endast mera komplicerat.
P. Växelströmseffekt.
Vid likström erhålles effekten som produkten av spänning och ström. Vid
växelström kan samma uttryck tillämpas för att bestämma effektens
momentanvärde med utgångspunkt från spänningens och strömmens
momentanvärden. För att beräkna den genomsnittliga effekten är det emellertid ej
nog att känna spänningens och strömmens effektivvärden, utan man måste
också taga hänsyn till fasförskjutningen mellan spänning och ström.
Om en växelströmskrets består av ett ohmskt motstånd, kommer
strömmen att ligga i fas med spänningen i enlighet med vektordiagrammet i fig.
5: 33. Vektorerna ånge härvid amplitudvärdena Ea respektive Ia.
Motsvarande vågdiagram med momentanvärdena e och i på spänning och ström
visas i fig. 5: 34. Om man för varje ögonblick bildar produkten p= ei,
kommer den erhållna effektkurvan p i likhet med spänningen och
strömmen att bli sinusformad men förskjuten så, att kurvans nollinje kommer
ovanför x-axeln. Eftersom e och i antingen båda äro positiva eller båda
negativa, blir produkten alltid positiv, och den erhållna kurvan kommer helt
och hållet att ligga över x-axeln. Detta innebär, att den uppstående effekten
blir pulserande mellan ett maximivärde Ea Ia och noll och att variationerna
komma att ske med dubbla frekvensen. Medelvärdet av effekten anges av
kurvans nollinje. Medelvärdet blir P = El, varvid E och I betyda
effektivvärden av spänningen och strömmen.
Om strömkretsen består av ett rent induktivt motstånd (en ideell
induk-tansspole), kommer den uppstående strömmen att ligga 90° fasförskjuten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
