Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Elektriskt ljus och värme - A. Elektriska ljuskällor - B. Ljusstrålning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
129
ljuset från liknande urladdningsförlopp under mycket högt tryck. Exempel
på dylika lampor äro neonrör, natriumlampor, kvicksilverlampor,
glim-lampor etc. På samma princip grunda sig för övrigt också
katodstråloscillo-grafen samt röntgenrör med gasfyllning.
I samband med de nämnda elektriska ljuskällorna bör nämnas den
strålning, som alstras av kvicksilverljusbågen i kvartslampan. Denna lampa
består av en lufttom behållare med inneslutna kvicksilverelektroder. Då
lampan är i drift, är behållaren fylld med glödande kvicksilverånga, varigenom
den för ljusbågens underhåll erforderliga spänningen blir lägre. I
kvartslampan förekomma både temperatur- och luminiscensstrålning. Strålningen
ligger till större delen inom den ultravioletta delen av spektrum och är
alltså osynlig för ögat men har funnit stor användning för medicinska
ändamål såsom ersättning för solljuset. Behållaren utföres därvid av kvarts, som
i motsats till vanligt glas ej absorberar ultraviolett strålning.
B. Ljusstrålning.
Ljusstrålningen är till sin natur ett periodiskt förlopp, och i likhet med
övriga former av energistrålning betraktas den numera som en
elektromagnetisk vågrörelse i rymden. Varje form av energistrålning har en
fortplantningshastighet av ca 300 000 kilometer per sekund. De olika formerna av
strålningen karakteriseras genom våglängden, som vanligen anges i
internationella Ångströmenheter (1 Å= 10~8 cm). Det för ögat synliga ljuset har
en våglängd, som ligger mellan de ungefärliga gränsvärdena 3 800 Å (violett
ljus) och 7 600 A (rött ljus). Ljus av olika våglängd uppfattas av ögat som
ljus av olika färg.
De olika formerna av elektromagnetisk strålning framgå av följande tabell.
Strålning Våglängd
Radiovågor............................................över 0,1 mm
Värmestrålar (ultraröda strålar) ... 8 000—3 000 000 Å (0,0008—0,3 mm)
Ljusstrålar............................................3 800—7 600 »
Ultravioletta strålar............................130—4 000 »
Röntgenstrålar (X-strålar)..................0,05—150 »
Radioaktiva strålar (y-strålar)..........0,005—1 »
Kosmiska strålar..................................under 0,005 »
I själva verket kan man ej tala om skilda former av strålning, som äro
bestämt avgränsade från varandra, utan motsvarande områden i spektrum
täcka delvis varandra. Förhållandet framgår bäst av fig. 6: 1.
En normal ljuskälla utsänder ej endast ljus, dvs. synlig strålning, utan
även osynlig strålning, huvudsakligen bestående av värme. Därjämte finnes
viss strålning, som ger varken värme eller ljus.
9—241200
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
