Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Elektriskt ljus och värme - H. Urladdningslampor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
frigöras så många elektroner i urladdningssträckan mellan
huvudelektro-derna, att en urladdning uppstår även där.
För driften erfordra natrium- och kvicksilverlamporna en induktansspole,
kopplad i serie med lampan. Om en natrium- eller en kvicksilverlampa
anslutes till ett nät utan sådan tillsatsapparat, kommer lampan att upptaga så
hög ström, att den omedelbart förstöres. Reaktansen injusteras, så att lampan
får den rätta driftströmmen. Natrium- och kvicksilverlamporna kunna
användas i vanlig armatur för glödlampor av motsvarande storlek. De utföras
emellertid för längre brinntid än vanliga glödlampor. Den genomsnittliga
livslängden är för natriumlampor ca 3 000 och för kvicksilverlampor ca
2 000 timmar.
I fråga om ljuset skiljer sig natriumlampan liksom urladdningslamporna i
allmänhet från glödlampan med avseende på dels färgen, dels strålningens
art. När lystråden i en glödlampa anslutes till en växelspänning, hinner
trådens temperatur ej att följa med växelströmmens snabba variationer, och
ljusstrålningen blir praktiskt taget kontinuerlig. Vid en urladdningslampa,
använd för växelström, blir strålningen periodisk, och den härav
förorsakade flimringen kan i vissa fall innebära en begränsning av lampans
användning.
En utmärkande egenskap hos natriumlampan är, att ljusstrålningen ej är
utbredd i spektrum, utan det utstrålande ljuset har endast en våglängd eller
egentligen två nära varandra liggande våglängder i den gula delen av
spektrum (5 890 respektive 5 896 Å). Detta ligger ganska nära det ljus, för vilket
ögat har maximal känslighet. Natriumlampans ljus säges vara
monokromatiskt (enfärgat).
Natriumlampan har funnit användning för vägbelysning, belysning av
broar, slussar, kajer, rangerbangårdar, gjuterier, cementfabriker m. m. samt
för vissa avsyningsarbeten.
Kvicksilverlampans utförande framgår i princip av fig. 6: 7.
Kvicksilverlampans strålning har i motsats till natriumlampans ljus ett spektrum,
omfattande relativt många linjer, varav fyra äro kraftigt markerade. Ljuset blir
därigenom i huvudsak sammansatt av gul, grön, blå och violett strålning,
och den resulterande ljusfärgen blir blåvit. Trycket i drifttillstånd brukar
för i praktiken använda lampor vara av storleksordningen 1—12 atmosfärer
men kan för speciallampor uppgå till 50—200 atmosfärer. I vissa utförda
typer av kvicksilverlampor för speciellt höga tryck kan man erhålla ett mera
utbrett spektrum. Vidare har det konstruerats lampor med en fluorescerande
beläggning på det inre glasrörets vägg med den verkan, att en del av den
ultravioletta strålningen från lampan omvandlas till synligt ljus.
Mest anmärkningsvärd är den höga ljustäthet, som man kan uppnå med
kvicksilverlampan. Den är normalt 30 000 à 40 000 ICP per cm2 och kan
för en lamptyp uppgå till 200 000 ICP per cm2. Gasens temperatur kan uppgå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
