Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Transformatorer - D. Transformatorns spänningsfall och fullständiga vektordiagram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
Det angivna vektoriella spänningsfallet Ix Zk är lika med den vektoriella
summan av transformatorns totala resistansspänning och totala
reaktans-spänning, sålunda
I1Rk+I1Xk -*IxZk
Storheterna Rk respektive Xk utgöra transformatorns totala resistans
respektive totala reaktans, varvid de sekundära storheterna räknats om till
primärsidan enligt följande
/N \2
= + {wj ^
^ = + (jfy x2
Ei
Fig. 7:8. Transformatorns vektordiagram vid belastning i
förenklad form med de sekundära storheterna omräknade till
primärsidan.
De angivna storheterna Rk och Xk bli därvid helt och hållet hänförda till
primärsidan liksom också motsvarande impedans Zk.
Spänningsfallet i transformatorn blir lika med den aritmetiska skillnaden
mellan storheterna E1 och E2’ i fig. 7: 8 eller approximativt
Ei — E2’ = /i (Rk eos 9?! -f Xk sin 9^)
Spänningsfallets storlek beror sålunda icke endast på resistansens och
re-aktansens storlek samt strömstyrkan utan också på fasförskjutningen
mellan spänning och ström. Vid normala driftförhållanden, motsvarande
induktiv fasförskjutning, uppträder alltid ett spänningsfall. Vid kapacitiv
fasförskjutning kan emellertid transformatorns reaktans föranleda
spänningsstegring. Man kan då under vissa förhållanden erhålla en till
primärsidan reducerad sekundärspänning, som är större än primärspänningen,
dvs. E2 större än Ev
Om är transformatorns märkström (angiven fullastström på
transformatorns märkplåt), benämnes det vektoriella spänningsfallet Ix Zk träns-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
