Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Transformatorer - T. Driftsättning - 2. Torkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’252
torkning finnas olika metoder. Ett sätt är att utföra torkningen med varm
luft, ett annat sätt är att torka medelst upphettning i varm olja och ett tredje
sätt är att torka medelst ström i lindningarna. Den andra av de nämnda
metoderna är svår att genomföra, så att den ger ett gott resultat, och
användes mycket sällan. Vanligast är lufttorkningen, och dessutom användes
även torkning medelst strömvärme i viss utsträckning.
Den angivna torkningen med varmluft kan ske antingen i transformatorns
kärl eller i en särskilt byggd inklädnad, som för större transformatorer helt
och hållet bör vara av eldfast material (torkning med varmluftapparat). Den
sistnämnda torkningen, som i regel tillämpas vid Statens Vattenfallsverk,
tillgår på följande sätt.
Transformatorn kringbvgges med en värmeisolerande huv av trä, papp,
presenning e. d. Den genom elektriskt motståndselement upphettade luften
inpressas nedtill, så att den sveper omkring transformatorn och går ut
upptill. Den ingående varmluften bör ha en temperatur av 85 à 90° C dels
för att kunna upptaga rikligt med fuktighet från transformatorn, dels för
att ej skada transformatorns isolering.
Till förhindrande av att vid uppvärmningen eventuellt uppkommande
gnistor följa med tryckluften in i transformatorn, insättes trådnät (med
minst 15 maskor per cm) mellan värmeelementet och transformatorn. Den
inkommande luften bör alltid renas genom ett filter av kläde e. d.
Luftmängden bör vara så stor, att den avgående luften ej har mycket lägre
temperatur än den inkommande samt att luften i transformatorn ombytes varje
minut.
Torkningens fortskridande kontrolleras medelst isolationsmätning på
lindningarna. Till att börja med sjunker isolationsmotståndet snabbt på grund
av den genom torkningen ökade temperaturen. Därefter håller det sig
konstant en tid för att till sist stiga och stanna vid ett slutvärde. När
isolationsmotståndet sålunda ej längre stiger, är torkningen färdig. Alltefter
transformatorns storlek och fuktighetsgrad kräver torkningen en tid av från några
dagar till några veckor. Ett typiskt diagram för isolationsmotståndets
variation under en torkning visas av fig. 7: 105.
Efter torkningens avslutande bör transformatorn snarast nedsättas i lådan,
som fylles med olja för att förhindra, att lindningarna på nytt skola upptaga
fuktighet. Innan torkningen avslutas, måste oljan genomgå eventuellt
erforderlig rening, t. ex. torkning genom filtrering i en normal filtrerapparat. Vid
påfyllning av olja är det av största vikt, att luftblåsor ej få stanna kvar på
lindningarna. I dylika blåsor uppstår nämligen lätt glimning, då
transformatorn sättes under spänning. Om oljan kan bringas att cirkulera under
påfyllningen, underlättas luftblåsornas avlägsnande. För att luftblåsorna skola
få tid att gå bort, bör vidare transformatorn, innan den tages i drift, hetst
något dvgn stå inkoppiad med lägre spänning än normal driftspänning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
