Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Mättransformatorer - B. Spänningstransformatorer - 2. Omsättningskorrektion och felvinkel - 3. Belastningsförmåga och mätnoggrannhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’266
tor, avsedd för noggranna laboratoriemätningar o. d., äro angivna i fig.
8:8—8: 11. De vanligare spänningstransformatorerna inom
kraftverksdriften ha något större fel, och några typiska kurvor visas av fig. 8: 12 o. 8: 13.
3. Belastningsförmåga och mätnoggrannhet.
En spänningstransformators märkeffekt bestämmes närmast av den
noggrannhet, som erfordras vid mätningen. Ofta anges två värden för
märkeffekten, varvid det lägre värdet hänför sig till det fall, att man fordrar
större noggrannhet. Med avseende på transformatorns uppvärmning talar
man om en termisk belastningsförmåga, som kan vara mångdubbelt större
än märkeffekten och som för normala spänningstransformatorer brukar
vara av storleksordningen några hundra VA eller mera.
Om märkeffekten för en viss noggrannhet är angiven till exempelvis 30 VA
vid den normala sekundärspänningen 110 V, får transformatorn belastas
med högst ^|j = 0,273 A, om den angivna noggrannheten i mätningen skall
innehållas. Detta motsvaras av att impedansen i den krets, som anslutes
till transformatorns sekundäruttag, ej får understiga ^^ = 403 ohm.
Om den inkopplade impedansen är lägre, kan felet bli större än det
garanterade.
Alltefter den noggrannhet, som erfordras, räknar man enligt de svenska
normerna för mättransformatorer (SEN 9) med två noggrannhetsklasser.
Den noggrannare av dessa benämnes klass kWh och är avsedd att tillämpas
huvudsakligen vid mätning för energidebitering. Den andra
noggrannhetsklassen benämnes klass IV och är avsedd att tillämpas huvudsakligen vid
mätning för driftkontroll. De i SEN 9 angivna normerna för noggrannheten
innebära följande, varvid förutsättes, att den sekundära belastningen är
induktiv med en effektfaktor eos <p = 0,8 vid klass kWh och eos 99= 0,95
vid klass W. Märkeffekten skall därjämte vara minst 10 VA.
För klass kWh gäller, att spänningstransformatorns effektkorrektion vid
uppmätning av aktiv effekt ej får överstiga ±0,5 % för sekundärspänningar
mellan 85 och 105 % av märkspänningen och sekundärelfekter mellan ca
1 VA och märkeffekten, om nätbelastningen är induktiv med en effektfaktor
mellan 1 och 0,4 eller kapacitiv med en effektfaktor mellan 1 och 0,7.
För klass W gäller, att effektkorrektionen vid uppmätning av aktiv effekt
ej får överstiga ± 1,25 % för sekundärspänningar mellan 85 och 105 % av
märkspänningen och sekundäreffekter mellan ca 1 VA och märkeffekten,
om nätbelastningen är induktiv med en effektfaktor mellan 1 och 0,4.
Den noggrannhet, som legat till grund för ovannämnda indelning av
spän-ningstransformatorerna i två klasser, avser både omsättningsfel och felvin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
