Handbok för driftpersonal vid statens kraftverk / 2. Roterande elektriska maskiner : reaktorer och likriktare : kraftöverföringars egenskaper / 35 (1942-1943) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Synkronmaskiner - C. Kraftverksgeneratorns konstruktion - 2. Rotor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

segment på samma sätt som statorkärnan, ehuru segmenten här bestå av
tjockare plåt, antingen 1,5 à 2 mm eller, om ringen skall kunna delas för
transporten, 10 mm grovplåt (fig. 9:44).

Polkärnorna utföras vanligen av stålgjutgods. De fastsättas vid ringen
antingen medelst bultar (fig. 9:24) eller medelst laxning (fig. 9:44 och
9:45). Polplattorna utföras antingen massiva av stålgjutgods eller också
av intill varandra lagda tunna plåtar (laminerade polplattor). Vid öppna
spår i statorn är det oftast nödvändigt, att polernas mot luftgapet vända del
är laminerad, för att tillsatsförlusterna på grund av flödets pulsation ej
skola bli alltför stora. Undantag förekomma, då luftgapet är stort i
förhållande till spårdelningen. Sålunda äro exempelvis de båda större 50 hz
generatorerna i Porjus och 25 hz generatorn i Vargön utförda med öppna
spår och massiva polplattor. I vissa fall är det enklast att utföra både pol
och polplattor laminerade i ett stycke.

Fig. 9:45. Magnetpol med laxkil. (Asea)

Utanpå polkärnorna är magnetlindningen anbringad. Den utföres av
blanka kopparband, böjda på högkant. För att öka kylytan förekommer
det, att exempelvis vart tredje varv förlägges något utskjutande utöver de
andra (se fig. 9:45). Vidare göres kopparsektionen ofta avfasad utåt, för
att kylytan skall bli större. Mellan lindningsvarven utgöres isoleringen
oftast av schellackpapper 0,2—0,3 mm, och mellan lindning och järn isoleras
medelst presspan. Fig. 9:24 visar sektionen av en rotor med utpräglade
poler.

I många fall utföres rotorn med en kortsluten lindning i polerna. Denna
består av kopparstavar, inlagda axiellt i polplattorna och förenade på båda
sidor om maskinen med kortslutningsringar. En dylik lindning använder
man på synkrongeneratorer för att få stabilare drift; den benämnes
dämplindning. På en enfasig synkrongenerator är en dylik dämplindning
nödvändig för att hålla tillsatsförlusterna genom den uppträdande pulsationen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>