Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Synkronmaskiner - L. Parallelldrift - 3. Fördelning av reaktiv effekt - 4. Pendlingsfenomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
spänningsvektorn kan man erhålla fyra olika drifttillstånd, såsom figuren
visar. Härvid är att märka, att man i motordiagrammet vanligen brukar
rita spänningsvektorn åt motsatt håll för att kunna räkna den positiv åt
samma håll som strömvektorn (se t. ex. fig. 9: 68 och 9: 69).
4. Pendlingsfenomen.
Såsom tidigare anförts, uppträda ibland pendlingsfenomen vid
parallelldrift av synkrongeneratorer. Orsakerna härtill kunna vara av olika slag.
En grupp dylika fenomen utgöres av sådana pendlingar, som under vissa
förhållanden uppträda, om drivmotorn är en kolvmotor, t. ex. en
dieselmotor eller en gasmotor.
En kolvmotor ger ej ett konstant drivande moment på generatorn.
Momentet får nämligen sitt största värde i ett visst läge av kolvstången men
blir noll, i det ögonblick kolven vänder. Resultatet av denna variation är,
att generatorn får en något olikformig rörelse. Hastigheten blir sålunda ej
absolut konstant utan kommer att undergå små och snabba variationer.
Frekvensen på den uppkommande variationen, den s. k. impulsfrekvensen,
beror på hur många slag per sekund som kolvstången gör. Även
generatorns spänning får en motsvarande olikformighet.
I allmänhet spelar en liten variation i frekvensen ganska liten roll. I
en del fall kan den emellertid vara av mycket skadlig karaktär och under
vissa förhållanden alldeles omöjliggöra parallelldriften. Ett sådant förhållande
inträder, om impulsfrekvensen är lika stor som aggregatets egenfrekvens
(se nedan). Därvid kunna de kanske från början relativt små och
obetydliga impulserna förorsaka mycket stora pendlingar i den av
synkrongeneratorn avgivna effekten. Tillståndet benämnes resonans, och följden av
ett resonansfall kan bli, att pendlingarna arbeta upp sig till allt större
värden, tills maskinen slutligen faller ur fas. För att undvika dylika
resonansfenomen måste man söka avpassa aggregatets egenfrekvens så, att
den ej kommer i närheten av någon av de förekommande
impulsfrekvenserna, som förorsakas av drivmotorn. I allmänhet försöker man därvid
hålla egenfrekvensen under impulsfrekvenserna.
Med egenfrekvens menas den frekvens, varmed magnethjulet pendlar på
grund av de på hjulet verkande elektromagnetiska krafterna, då det av
någon anledning kommit i svängningar, under det att generatorn går
infasad på ett oändligt starkt nät (se vidare nedan om dynamisk stabilitet).
Egenfrekvensen är bestämd av bl. a. aggregatets tröghetsmoment.
Tröghetsmomentet kan man ändra genom att förse generatorn med större eller
mindre roterande massor. Om så erfordras, går det att öka
tröghetsmomentet genom ett svänghjul, och på så sätt kan egenfrekvensen betydligt
nedbringas. Egenfrekvensen för en mindre eller medelstor synkrongenerator,
arbetande på ett starkt nät, är i allmänhet av storleksordningen 3 à 4 pe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
