Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Asynkronmaskiner - C. Asynkronmotorns olika drifttillstånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
måste varvtalet sjunka under tomgångsvarvtalet och rotorströmmen stiga,
så att motorns vridmoment motsvarar bromsmomentet. På samma sätt som
i en transformator upptager statorlindningen en ström från nätet för att
därmed kompensera den uttagna rotorströmmen.
Man kan se förhållandena så, att rotorströmmen i en asynkronmotor
alstrar ett magnetiskt flöde. Detta flöde kompenseras av ett statorflöde, som
alstras av statorlindningens belastningsström, dvs. den aktiva
strömkom-posanten. Rotorströmmens frekvens motsvaras av flödets rotationsfrekvens
i förhållande till rotorn och benämnes eftersläpningsfrekvens. Den kan,
om nätfrekvensen är f, skrivas
ns n
f2 = — .f = sf
Man får dessutom taga hänsyn till att rotorn roterar. Dess rotationsfrekvens
är lika med — f = (1—s) f. Det av rotorströmmen alstrade flödet kommer
ris
att i förhållande till statorn rotera med en frekvens, som är lika med
summan av eftersläpningsfrekvensen och rotationsfrekvensen, och denna summa
blir lika med f. I själva verket roterar sålunda rotorflödet med exakt samma
hastighet som statorllödet, dvs. med synkront varvtal. Detta gäller både i
stillestånd och vid en godtycklig belastning. I enlighet med vad som tidigare
påpekats, blir dock rotorflödet fasförskjutet efter statorflödet, och vid
normala belastningsförhållanden kommer rotorflödet 90 elektriska grader efter
det statorflöde, som magnetiseringsströmmen alstrar.
Om en asynkronmotor startas genom direkt tillslagning av spänningen,
verkar den i första ögonblicket som en kortsluten transformator. Rotorn
står stilla, och den alstrade rotorströmmen får därför samma frekvens som
statorstommen. Strömmen växer, tills den får en sådan storlek, att
summan av resistansspänningen och reaktansspänningen i rotor och stator är
lika med den påtryckta spänningen. Den i detta fall uppstående
startströmmen är därför densamma som maskinens kortslatningsström, i det följande
betecknad Startströmmen hos normala asynkronmotorer för 50 hz
uppgår vid medelstora typer och direkt tillslagning till 4—8 gånger
märkströmmen. Effektfaktorn är i ailmänhet av storleksordningen 0,3—0,7.
Den nämnda höga startströmmen kvarstår emellertid, endast tills rotorn
hunnit börja rotera. Allteftersom varvtalet ökas, minskas strömmen.
Vektordiagrammet över spännings- och strömförhållandena vid en
asynkronmotor får ganska stor likhet med vektordiagrammet för
transformatorn. Det blir dock mera komplicerat, på grund av att man måste räkna
med en rotorström, som har en annan frekvens än statorstommen,
varjämte rotorfrekvensen är beroende av belastningen. Man har därför ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
