Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Asynkronmaskiner - G. Den kortslutna motorn och dess startförhållanden - 2. Start med direkt tillslagning utan omkoppling - 3. Start med förkopplingsmotstånd - 4. Omkopplingsbar statorlindning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
vanligen medelst omkoppling av statorlindningen under starten, medelst
start vid nedsatt spänning, eller genom att rotorn förses med
dubbel-lindning.
3. Start med förkopplingsmotstånd.
Den närmaste utvägen att minska startströmmen vid en kortsluten
asynkronmotor är att inkoppla ett startmotstånd i serie med statorlindningen.
Ett dylikt motstånd kan vara ohmskt eller induktivt och har endast till
uppgift att minska strömstyrkan. Resultatet blir emellertid mycket
ogynnsamt med hänsyn till motorns startegenskaper. Startmomentet varierar
nämligen kvadratiskt med strömmen genom motorn. Om strömmen genom
förkopplingsmotståndet nedsättes, exempelvis till en tredjedel av vad man
skulle fått vid direkt tillslagning, blir startmomentet nedsatt till en niondel.
Startfaktorn minskas i ett sådant fall till en tredjedel.
Tillvägagångssättet har närmast till följd av de ogynnsamma
startförhållandena ej fått någon användning annat än för speciella fall, t. ex. vid
fläktar.
4. Omkopplingsbar statorlindning.
Fig. 10: 9 visar schemat för en stjärn-triangelkoppling. Denna förutsätter,
att statorn är lindad så, att den kan köras med D-koppling i drift samt att
man har tillgång till både början och slutet av varje fas. Starten sker med
Y-kopplad lindning, vilket i figuren motsvaras av att omkopplaren ligger
till vänster. Sedan motorn kommit i gång, lägges omkopplaren över till
höger, varigenom statorlindningen blir kopplad i D. Genom denna
startmetod minskas startströmmen till en tredjedel av vad den skulle ha blivit,
om starten skett genom direkt tillslagning till den D-kopplade lindningen.
Samtidigt minskas startmomentet i samma proportion. Startfaktorn blir
alltså lika stor som vid direkt tillslagning. Dessa startegenskaper kunna ej
betecknas som särskilt goda, men startmetoden användes i ganska stor
utsträckning vid mindre motorer.
Förhållandena äro liknande vid serie-paralleUkoppling av
statorlindningen. Denna koppling förutsätter, att lindningen är utförd så, att den i
drift blir kopplad i två parallella grupper. Maskinen startas med de båda
grupperna kopplade i serie, och därefter kopplas lindningen om med hjälp
av en omkopplare. Kopplingsschemat visas av fig. 10: 10. Startströmmen
nedsättes genom denna metod till en fjärdedel av vad den skulle blivit
vid direkt tillslagning, och detsamma är förhållandet med startmomentet.
Startfaktorn förblir alltså konstant. Metoden erfordrar speciella uttagsdon
på motorn, kräver dyrare startapparat än stjärn-triangelkopplingen och
användes endast i undantagsfall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
